Fotograf C.W. Roikjer

Om jag tolkar bilden rätt så står vi på hörnet Förenings- och Amiralsgatorna och blickar västerut mot Triangeln. Vi står alltså där vi i dag har Arbetsförmedlingen, tidigare Malmö Konserthus. Tiden är runt 1890 och kvarteren till höger i bild räknades då till Rörsjöstaden. Även om det är längesedan väcker väl ändå kon i bild en viss munterhet? Har den förvillat sig in till stan eller är den på väg till Slakthuset? Det senare inte så muntert för kon, men efter att jag råkade hitta en insändare i Sydsvenska Dagbladet från 1902 inser jag att det kan ha funnits fler alternativ. För kon alltså …

… på Raoul Wallenbergs plats skrev jag i ett inlägg från maj 2017 så här:
Oj, vad den gamla platanen på Raoul Wallenbergs plats måste ha sett mycket! Det är sannolikt ett av Sveriges äldsta träd som lär ha planteras på 1870-talet. För något år sedan mådde trädet väldigt dåligt och Malmö stad försökte, med hjälp av bland annat syrebomber, att göra jorden mera porös så att syre, vatten och näring kunde släppas igenom. ”Sjukstugan” är nu borttagen och det ser lugnt och fridfullt ut så vi kan kanske glädjas åt det gamla trädet i flera år till.

En uppmärksam bloggläsare tipsade mig nyligen i en kommentar om att trädet planterades redan 1860. Uppgiften är baserad på Malmö stads trädkarta som jag också fick tips om. Trots att platanen nu åldrades cirka 10 år är den ännu i god form. Imponerande!

Försökte röja i källaren en dag under sommaren, men det gick sådär … Fastnade genast vid ett gammalt notblad, Evening Chimes/Aftonklockor, en melodi skriven av A F Marzian. Notbladet tog mig i minnet tillbaka till mitt första biobesök. Jag kan inte ha varit gammal eftersom filmen, Blå himmel, i vilken melodin förekommer visades på Rex-biografen i Limhamn år 1955. Ingeborg Nyberg, då en ung kvinna i långa flätor, medverkade i filmen och sjöng just Aftonklockor, vars titel och svenska sångtext skrevs av Ejnar Westling. Känner väl inte direkt att jag vill se om filmen, 😉 men absolut trevligt att bli påmind om detta.

Fråga mig inte varför det står Dag Lamberth på nothäftet, men Lamberth fick mig genast att tänka på trumpetaren Arne Lamberth, ett namn som de som hängt med ett tag nog känner igen. Undrar om inte Russian folk song låg på svensktoppen ett tag? Melodin påminner mig också om en skolresa med buss till Gilleleje i Danmark, men varför och av vem den spelades minns jag inte … Russian folk song ingick inte direkt i elevernas topp tio.

Med lite efterforskningar framkom det att Dag och Arne var bröder och kom från en mycket musikalisk familj. Dag var pianist, kompositör, kapellmästare och musikrecensent i Arbetet och Sydsvenskan. Utöver det var han även programpresentatör vid Malmö- och Helsingborgs symfoniorkestrar. Från år 1970 och fram till sin död år 2014 var han bosatt i Malmö.

Får fortsätta att röja en annan dag.

… och i mailet fanns ett fotografi taget i Cecilia Nelsons ateljé på Södra Förstadsgatan 36 i Malmö. Kanske togs det av Cecilia själv. Fotot som föreställer avsändarens släktingar, Nils och Emma Holmbäck, är tyvärr odaterat och det är här jag kommer jag in i bilden. Det gör jag gärna!

Med hjälp av ”Kvinnliga fotografer i Malmö 1860-1920” och lite närmare uppgifter om paret Holmbäck kom jag fram till att fotot måste ha tagits cirka 1890.

Bilden nedan visar Södra Förstadsgatan norrut och i trevåningshuset vid hörnet Södra Långgatan låg Cecilias ateljé där bilden av Nils och Emma togs. Bilden av Södra Förstadsgatan togs däremot av fotograf C.V. Roikjer

Cirka tio år fram i tiden stod sedan samma par med sin son vid Malmö Ångfärjestation för att påbörja sin resa till Amerika.

Som jag förstår det gick resan till Köpenhamn och sedan därifrån via Esbjerg till Liverpool där de steg ombord på ett av Cunard-linjens fartyg med destination New York.

Tänk att något som hände för så längesedan ändå kan kännas så nära. Nära i både tid och rum.