Var bodde man under Baltiskan?

Grand Hotel Fersen

Bilden föreställer Grand Hotel Fersens präktiga, tecknade reklamannons på första sidan av Sydsvenska Dagbladet Snällpostens nummer på Baltiska utställningens invigningsdag den 15 maj 1914. Hotellet invigdes vid samma tid. Det uppfördes efter ritningar av Malmöarkitekterna August Ewe och Carl Melin, och var avsett att hysa de utställningsbesökare som anlände från landsorten och utlandet.

I annonsen ses också, förutom det obligatoriska Stora tornet, en skiss av en spårvagn märkt ”TILL UTSTÄLLNINGEN”. Två tillfälliga spårvägslinjer, kallade X1 och X 2, ledde från Centralstationen respektive Lundavägen till utställningens huvudentré. Hotellbyggnaden blev bostadshus efter att utställningen avslutats i oktober, och fick adressen Fersens väg 3.

Grand Hotel Fersen var ett av de 16 hotell som fanns i Malmö vid denna tid, men dessa räckte inte på långt när till för de utsocknes folkmassor som förväntades lockas till utställningen. Utöver hotellen fanns 25 ”offentliga logiställen”, och tillsammans kunde de erbjuda 1 000 resanderum. Alla dessa var sedan flera veckor tillbaka fullbokade för flera varierande tidsperioder framöver. De rumspriser som hotell- och logivärdar ville ha per dygn kunde uppgå till 7 kronor eller mer, men det avskräckte ingen. Lyckades man inte få någon logi inom dessa branscher, kunde man för betydligt moderatare priser låta sig inkvarteras i något av de 3 250 mindre privatrum som lägenhetsinnehavare hade anmält till Baltiska bostadsbyrån, men på invigningsdagen hade bara cirka 500 av dessa hyrts ut.

Baltiska bostadsbyrån ställde under sommarmånaderna också Östra Förstadsskolan (Rörsjöskolan), Mellersta Förstadsskolan, Pildammsskolan samt Johannesskolan till förfogande för större besökarsällskap utifrån. För dessa blev inkvarteringen billigast, om också inte bäst. Man räknade med att besökarströmmarna till dessa lokaler skulle bli som livligast under gymnastikveckan (6-13 juni), skytteveckan (25-28 juni) och idrottsveckan ( 3-10 juli).

Folkskolestyrelsen fick rätt att avkorta elevernas vårtermin med 14 dagar i juni, men genom att dra in påsklov och andra lovdagar, då eleverna istället pluggade läsning i lärosalarna, blev vårterminen bara tre läsdagar kortare än vanligt. Det var i första hand skolornas gymnastiksalar som utnyttjades till inkvartering. Man beräknade att cirka 3 000 madrasser skulle komma att användas som bäddar. Dessa hämtades från militära förråd. Skolvaktmästarna fick i uppdrag att hålla ordning i salarna och se till att bäddning och rengöring sköttes ordentligt. Avgiften för inkvartering i en skola översteg inte självkostnadspriset. Som exempel kan nämnas Föreningen för friluftslekar, som inkvarterades i fyra dygn på Östra Förstadsskolan. De 125 ungdomar som anlände dit betalade totalt 150 kronor.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.