Har ofta funderat över alla bilder från tidigt 1900-tal som visar män och även kvinnor med stärka och snövita kragar. En kontorist till exempel hade det knappast så väl ställt att han eller hon kunde ta på sig en ren vit skjorta med stärkt krage vareviga dag. De flesta hade knappast vatten indraget i bostaden, i alla fall inte varmvatten och tvättmaskiner var ett nästan okänt begrepp. Att lämna skjortor till tvätteriet var inte för alla och envar. Svaret – kompositionslinne – hittade jag nyligen i en jubileumskatalog från Åhlén & Holm i Insjön för 1899 – 1909. Med kompositionslinne menades skjortveck, kragar och manschetter som kunde tvättas endast med en våt lapp och lite tvål eftersom de till större delen bestod av celluloid, med eller utan stomme av linne. Helt enkelt en löskrage som gick att torka av, men celluloid låter ju skavande … 

En våt trasa runt kragen så var det här gänget fit for fight … ; )

Katalogen från Åhlén & Holm gav svar på mycket mer, men det tar jag en annan gång.