Johanna Bengtsson född i Osby år 1864 berättar diverse om sig själv och livet i Malmö runt förra sekelskiftet:

 Malmö Yllefabrik/Fotograf Nils Jönsson

Jag kom hit, när jag var 16 år och tjänade. Jag var på Yllefabriken i 4 – 5 år. Jag vävde hela tiden. I början hade jag 4 kr. i veckan. Jag städade en skola i tolv år. Sedan har vi haft hökeri, min syster och jag. (1900 – 1914 ungefär). Det var i Möllevångsgatan. Vi hade bröd, mjöl, gryn, kaffe socker och mjölk och allting. Det var en dörr att gå utom till mjölkbutiken. Sista åren blev det elektriskt. Annars hade vi fotogenlampa över disken. Vi hade själva fotogen att sälja. Strax vi hade börjat, fick vi ha öppet hur länge som helst. När de gick från parken (Folkets park) kl. 11 fick vi lov att lämna (sälja?) till dem. Sedan blev det bestämda tider. Vi började kl. 7 och stängde kl. 8. Det var stora skyltfönster åt gatan. Disk och hyllor inne i affären. Det fanns källare. Innanför affären var där ett rum och vid sidan ett lagerrum. 

Möllevångsgatan/Okänd fotograf

Varorna köpte vi av större handlanden en tid av Hageman och Malmgren. De kom körandes hem med det. Bröd körde de omkring till hökarna från bagerierna. 
Storhandlare sålde alla sorter de med. Silltunnan stod innanför dörren. Storhandlarna hade inte bröd och mjölk. Det var hökarna som hade det. Jag tror inte det var några storhandlare på hinsidan bron. De hade stor handel med mycket tjänare och folk. Vid Stortorget var det storhandlare. Där var Nyströms. Vid Stortorget var det också klädesaffär, Fougstedts. Till kanalen var det ’storsta´n’ sedan blev det land. 

Stortorget/Fotograf C. W. Roikjer

Det var i allmänhet småhus, högst tvåvåningshus. Det var korsvirkeshus. Vid småhusen var det en låg, liten trappsten framför dörren, som gick rakt in i köket. – På Östergatan var det adliga människor, fint folk, som bodde. Där var stora stentrappor, som gick rakt ner i gatan. Dieden och Hjorten och så mycket fint folk bodde vid Östergatan så fort man kom över kanalen. 

Östergatan/Fotograf Harald Bager

I Rörsjön fick man gå och torka tvätt. Alla som ville, fick gå dit. På båda sidor om S. Förstadsgatan var där en husrad. På värnen var där två stora möllor. Annars var det tio, tolv hus på hela Värnen. Det var säd ända in till gårdarna. Jorden gick ända ner till Södervärns station. År 1880 minns jag, att vi bärgade säd där. 

Det fanns inte ett hus i Sofielund utom bondgården. Jo, där bodde en skomakare också. Ungefär 1888 sålde bonden där tomter, och så började det bli hus där. 
På en del ställen hade de en gaslåga över spisen, som de kunde tända till lyse. De hade annars en lampa, som hängde i taket och som skulle fyllas med fotogen. 

Senare delen av 1800-talet skulle alla till sta’n och tjäna. Karlarna reste mest till Amerika. 

Här var sådana som fästade folk, (anställde band upp) fästekvinnor.  Vi fick inga fästepengar. På ett ställe fick vi varsin bit halskrås till jul. Någon annan julklapp fick man inte då. På andra platser fick man 10 kr. eller 15., tror jag, jag fick av Mörners. De var rika. 

I Arbetareföreningens sal på Stadt Hamburg brukade tjänstefolket samlas.

Arbetarföreningens hus på Stadt Hamburgs- och Malmborgsgatorna/Fotograf okänd 

Kvinnan överst i bild är okänd, men arbetade på Yllefabriken där hon blev fotograferad av Nils Jönsson. Mer om Nils kommer i senare inlägg.

Tidigare röster hittar du här: Röster från förr