I min barndom firades då och då valborg eller första maj med ett besök i Pildammsparken. Efter att familjen fingått lite i parken och längs blomstergatan blev det så äntligen fika på serveringen intill Margaretapaviljongen. Att paviljongen och blomstergatan är ett minne från Baltiska utställningen hade jag ingen aning om då och knappast intresse av heller. Mitt fokus var lemonaden och bakelsen, men när det var avklarat blev det spring i benen … En gång blev det väldigt mycket spring i benen och då gick far och köpte en vindsnurra till mig och därmed fick de vuxna en halvtimme extra för att koppla av och prata till punkt om för mig ointressanta saker. Det var nåt alldeles speciellt med den där snurran och därför är valborg/första maj för alltid förknippat med en sådan. Årets går åt det himmelsblå hållet och står på balkongen.
Glad valborg och första maj!
