Södergatan i slutet av 1890-talet. Fotograf okänd.

På årets näst sista dag är några röster från förr tillbaka för att berätta lite om hur de upplevde nyår i Malmö på senare delen av 1800-talet.

Fröken Cecilia Olsson, född 1865 i Malmö berättar: Så kom ju nyår. De lagade så mycket julmat att det räckte till nyår också. Vi fick inte korv till vardags. Till nyår blev det detsamma som till jul, fisk och gröt. De började med vaknatt då. Inte i kyrkorna, men i de frireligiösa lokalerna. Någon gång gick vi, annars vakade vi hemma. Vi önskade varann gott nytt år. Många hade vin och drack vid midnatt. Vi hade saft, som vi brukade dricka, och fina kakor till. 

Muraren Fritiof Olsson född i 1866 i Malmö tillägger: Julafton, nyårsafton och midsommarafton slutade alla arbetet kl. 12.

Fröken Hilda Kockum, född i Husie 1862, som liksom Cecilia och Fritiof berättat i  bloggen tidigare  tar vid:  Till nyår var vi hos någon faster i Malmö. (Det var långt mellan Husie och Malmö dåförtiden.) Då var det samma mat som på julafton. Vi ungdomar vakade inte in det nya året. Vid hamnen hade de det mesta. Där sköt de. Där var illumination och litet festligt. Det var visst någon ombord. De släppte upp raketer. 
Vid sekelskiftet var det gudstjänst i S:t Petri. Den slutade klockan 12. Det var det ej annars.
Finare folk gjorde nyårsvisiter. Då fick man klenor och vin. Det var bara på nyårsdagen man fick det. Sedan fick man ingenting. Somliga gjorde nyårsvisiter ändå till trettondagen. Landshövdingen hade stor mottagning. De var de la Gardie som införde. Det var alla rådmän. ämbetsmän, prästerskap och damer som annars umgicks där. 
På rådhuset var det bal nyårsdagen. Det var magistraten. som ställde i ordning den. Den var inte subskriberad. Man måste ha förkläde med sig.

Röster från förr är hämtade från ett etnologiskt forskningsarbete utfört på 1940-talet. Som en del av arbetet gav man sig helt enkelt ut och intervjuade Malmöbor som var födda på 1860-1880-talen. Detta arbete kom Sven Rosborn i kontakt med då han på 70-talet läste folklivsforskning i Lund. Naturligtvis såg han arbetet som oerhört intressant och lade sedan ut det elektroniskt så att alla skulle kunna ha glädje av det och utöka sin kunskap. Tidigare röster hör du här: Röster från förr.