Den 23-årige skomakarsonen Arthur fortsätter nu att ta för sig av vad Malmö vid förra sekelskiftets början kunde erbjuda den vetgirige:

”Lördagen 9 nov. Jag och min värd Vestlund har varit på Biograf Biorama i kväll.

Söndagen 10. nov. I dag har jag varit på Museet där var lite af varje att se. Dessutom öppnades i dag Konstutställning där, anordnad af Skånska Konstnärslaget Inträdet 35 öre. Sedan besågs Slottsparken som till en del ligger rundt om Museeibyggnaden, Det var rätt vackert det lilla som var att se Planteringarna och Fågeldammarna.

Därefter gick jag att spisa middag. Gås och svartsoppa, och dagen till ära, bjöds Potatisnektar till maten. På kvällen var jag på Malmö Teater och såg Rönnbladska sällskapet spela ’Mannen och hans Öfverman’ (Kvinnan.)

Gustav Adolfs torg med Malmö Teater år 1907

Måndagen 11.nov —

Tisdagen 12. nov. —

Onsdagen 13. nov. På kvällen varit på en föreläsning i Folkets Hus om ’Alperna i Schweiz'”

Bergväg Axenstrasse vid Luzernsjön/Vierwaldstätter See mellan Rigi- och Pilatusbergen cirka 1910.

Om sitt arbete skriver inte Arthur särskilt mycket, men han har ju redan nämnt att dagarna på Skofabriken var jäktiga och ”sig lika”. Han hämtade uppenbarligen energi genom att gå på bio, teater och utställningar och reste ut i världen genom att lyssna på föredrag. Om bergvägen, Axenstrasse, den vackraste och farligaste vägen vid Luzernsjön fick han säkert också färdas under föredraget om de schweiziska alperna.

Läste i boken ”När teatern kom till Malmö”, utgiven till Malmö Teaters 200-årsjubileum år 2009, att 1907 (då Artur kom till stan) var en lyckosam årgång för malmöpubliken. Det var det året då två unga begåvningar som med åren säkrade sin plats i malmöpublikens hjärtan presenterade sig. Den ena hette Julia Carlsson, mera känd som Jullan Kindahl, och den andra Edvard Persson. I boken nämns föreställningen ”Mannen och hans överman”, men inget om det Rönnbladska sällskapet som jag tror var välkänt i teaterkretsar.

Boken, som tillägnades minnet av tidningsmannen och författaren Ragnar Gustafsson för hans stora insatser när det gällde att belysa och dokumentera den malmöitiska teaterhistorien, finns till försäljning Malmö Stadsarkiv och Teatermuseet.

Pausar nu Arthur ett litet tag för andra inlägg, men dagboken återkommer och jag lovar att fritidstempot även framledes kommer att vara högt.