… postade Anna i Malmö ett vykort till sin vän eller släkting Ida Ohlsson, med adress ”Kyrkvärden O. Nilsson Oregården Billinge”.

”Kära Ida tack skall du ha för brefvet det var ju riktigt roligt att du har fått det bra. Du kan tro att jag har det knogigt om dagarna här är kommit så mycket arbete nu så vi står oss ända till jul i lördags börja jag inte att skura trappan förrän kl. half 10 på kvällen och sen skulle jag börja här inne så det blef nästan morgon. Hälsning från Anna”

Funderar över vad det var för arbete ”vi” hade fått som stod sig ända till julen? Trots knogiga dagar plus trappskurning, hade Anna ändå en stund över att berätta för Ida i Billinge att hon gladdes över att Ida fått det bra. Anna skickar även med en hälsning från en annan Ida.

Någon har satt en liten anteckning om att kortmotivet är Slöjdgatan och kanske är det ”vi” som fick så mycket arbete som står i fönstren? På Slöjdgatan finns idag inget tvåvåningshus, men jag litar ändå på att anteckningen är korrekt och förmodar att huset revs på 70-talet.

Visst är det en förlust för framtiden att vi nästan slutat att använda vykort när vi skriver och berättar?