Den 15 oktober 1838 inköpte Frans Henrik Kockum ett markområde som kallades Holmen. På området fanns nämligen en liten konstgjord sjö med en holme. Området vi talar om är idag begränsat av Holmgatan, Jörgen Ankersgatan, Östra Rönneholmsvägen och Fersens väg. Året därpå lät F. H. Kockum i den södra delen uppföra en villa i nyklassicistisk stil och i norra delen var Kockums Mekaniska Verkstad belägen. Kring sommarvillan arrangerades en förnämlig park, som var tillgänglig för allmänheten. I parken öppnades ett tivoli vars förnämsta attraktion var en gjutjärnskarusell, en av den tidens produkter från Kockums.

Holmens sommarvilla revs 1902 och gav plats för bostadshus och den stora verkstadstomten såldes 1909 till ett fastighetsbolag och företagets flytt till hamnen kunde påbörjas. Omkring 1913 hade Kockums helt lämnat området och inför Baltiska utställningen 1914 doldes ödetomten längs Fersens väg med ett plank. Då första världskriget utbröt 1914 kom exploateringen av det forna industriområdet av sig. Erik Bülow Hübe som var förste stadsingenjör i Malmö 1921 till 1946 lät stadsplanera området för bostadshus och offentliga byggnader.

År 1985 lät de dåvarande fastighetsägarna, Länsförsäkringar i Skåne och direktör Isak Fischbein genomföra en upprustning av de gamla gårdarna längs Rönneholmsvägen som på sin tid avlöste Kockumseran på tomten. Baserat på en idé av fastighetschefen Benny Ringberg och tolkad av arkitekt Carsten Andersson, anlades en promenadgång genom kvarteret, mellan Jörgen Ankersgatan och Rönngatan, med namnet Kockumsgången.

På en av gårdarna uppfördes ett lusthus med en karuselliknade paviljong (se tidigare inlägg) och där villa Holmen en gång låg, restes en bronsbyst som med familjen Kockums samtycke gjöts i en tidigare form. Denna byst är tyvärr försvunnen och Kockumsgången som anlades som en passage vilken skulle påminna vem som helst om kvarterets historia, är tyvärr låst. Så är det lite överallt, portar måste låsas, men här har man inte gett upp sitt berättande. En ny byst av Frans Henrik finns i huset, men den är väl skyddad, och ett privat initiativ framför fastigheten knyter ihop Kockums verksamhet på Holmen med Kockums varv. Detta har jag ännu inte hunnit ta del av, men det kommer …

Tack var en grind som stod på glänt, MKB:s Bertil Holmgrens tillmötesgående och arkitekt Carsten Anderssons värdefulla information om projektet 1985, känns det som jag ”tänt ännu en lykta” i Malmö, för mig själv – men förhoppningsvis även för andra!