… det år då Ungern under några månader slogs för sin frihet och hundratusentals ungrare flydde från sitt land. Cirka 8000 av dessa, främst barn och kvinnor, flydde till Sverige. Denna bild, ett klipp från en journalfilm, visar några av dem när de anländer med färjan till Malmö hamn för vidare transport till Ystad Saltsjöbad. Jag var inte så gammal då, men minns det mycket väl och jag minns också hur jag stirrade på bilder av händelserna i tidningen och lyssnade på de vuxnas diskussioner. Detta var mitt första ”möte” med människor i flykt undan våld och förtryck och jag har aldrig glömt just detta, jag minns till och med var jag satt när jag studerade bilderna i dagstidningen. Förmodligen förstod jag på något sätt att detta var för svårt för vuxna att förklara så jag bad aldrig om hjälp med att tolka bilderna. Nu dyker det upp ur minnet igen.
Hur många flyktingar som återvände till Ungern är jag inte säker på, men det var en hel del, och i dessa dagar kan jag ju inte låta bli att fundera över hur mycket ungrarna minns av år 1956.
Damen som bär ett barn på armen är min sambos mormor och barnet är min sambos mamma 🙂
Hej Peter! Den här typen av respons på inläggen är både berörande och roligt, så tack för din kommentar. Har din sambo något att tillföra kring bilden som hon hört berättas om är det självklart mycket välkommet.
Vänlig hälsning
Karin