Nej, ingetdera hade jag väl väntat när jag stod framför väggpanelen på restaurang Wega på Malmö Museum. Automatrestaurangen AB Wega, 1911-1961, startade på Carlsgatan 2 i Malmö, men flyttade redan efter ett par år till Skeppsbron 3. Under 1900-talets två första decennier etablerades det mer än ett dussin automater i Malmö och de hade många fördelar, men framför allt gick det snabbt och man slapp att betala dricks och rockavgift. Automatrestaurangerna vände sig till den växande gruppen av kontorister och affärsanställda som ville äta en snabb och billig lunch. På den tiden var det nästan omöjligt för en kvinna att gå ensam på restaurang, men på denna typ av restaurang fanns speciella utrymmen för de kvinnor som kommit ut i arbetslivet och hade råd att äta lunch ute.
Efter första världskriget verkar det som nyhetens behag lagt sig och så särskilt automatiskt kan det ju inte ha varit. Någon måste ju ha funnits bakom väggpanelen och fyllt på. Man kunde väl knappast servera torsken kall. Från 20-talets början avvecklades automatverksamheten, men en del behöll de vackra fasaderna som dekoration. Wega på Skeppsbron var den automat som klarade sig längst, den stängde hösten 1961, men hade då i decennier fungerat som ett ölcafé för hamnens folk. Automatinredningen fanns kvar som en kuliss, men överlämnades efter stängningen till Malmö museum och finns till beskådande på restaurang Wega.
Läs mer om automatrestaurangerna i Malmö kulturhistoriska förenings årsskrift Elbogen 2010 – Automatrestauranger – ett snabbmatskoncept från 1890-talet, av Christian Kindblad och i Sydsvenskan under Försvunna Malmö Automatcaféet som blev kinesisk krog, av Martin Andersson.
