Hamngatan består av en gammal och en nyare del. Den norra som är äldst, omnämndes första gången år 1435 som Botzmans strede. Den nyare utlades 1867-68 och breddades 1913-14 från 9 till 15 meter för att bjuda besökare till Baltiska utställningen på en stilig och välkomnande entré mot Stortorget, staden som sådan och till Baltiska utställningen.
När Hamngatan 4 anlades lät man det tidigare huset vara kvar under byggnationen. De övre planen var inte längre bebodda, men i butikerna var det full kommers. Huset ritades av arkitekterna August Ewe och Carl Melin och i ”Arkitekterna som formade Malmö” beskrivs fasaderna som österrikisk jugendstil med insprängda barockformer och mellan fönsterpartierna ornament som både refererar till Malmös medeltida storhetstid och den stolta framtid man ville frambesvärja. Högst upp låg Malmöfotografen Axel Sjöbergs ateljé.
Gatan har tidigare varit synonym med en gata där blåsten bor. Hamngatan var den lilla gatusträcka som förenade Fritiof Nilsson Piratens stamställe – Kramer och Savoy. Piraten lär ha skildrat det så här: ”Spiran på Petri tycktes vackla i byarna och fasaderna på Vallgatan illuminerades av ett blekt fladdrande sken. Lutad i 65 graders vinkel mot vinden gjorde jag ett slag neråt hamnen.”
Gatan som för några år sedan fick ny gatubelysning, gatsten, hängande blommor och nya matställen bjuder numera oss redan i ”entrén” att slå oss ner. Vi kan alltså fira ännu ett 100-årsjubileum!
Dåbilder: Carl Gleerups förlag
