Mitt tidigare inlägg, Regnhätta med historia, har nu fört mig till firma Karl Hattendorff. Det var inte helt lätt att hitta information om företagets historia, men med hjälp av Malmö Stadsarkivs förteckning och lite annat känner jag mig rätt nöjd.
Karl Hattendorff föddes år 1846 i Tyskland. Han påträffas första gången i Malmö år 1878 skriven i S:t Petri församling, men det antas att han kom till Sverige några år tidigare än så. Han sökte svenskt medborgarskap 1878 och efter avlagd tro- och huldhetsed sökte han också tillstånd att i staden få bedriva portmonnäfabrikation och bokbinderi. Han registrerades i Magistratens liggare över närings- och yrkesidkare den 22 juni 1878 och samma år grundades firma Karl Hattendorff med tillverkning och partiförsäljning av lädervaror och reseffekter. Det hände verkligen mycket på ett år så nog kom Karl till Malmö något eller några år tidigare än 1878.
Fabriken var först belägen i hyrda lokaler på Byggmästaregatan 2 (idag nr 1) och senare, efter 1923, i egen fastighet på Kaptensgatan 8. År 1891 utökades verksamheten och kom att även omfatta detaljförsäljning av egen produktion och artiklar från både inhemska och utländska leverantörer. Redan 1881 deltog firmans lädervaror i Malmö Industri- och slöjdutställning där montern förevigades av fotograf C. W. Roikjer.
Första butiken etablerades 1891 på Södergatan 10, men flyttades senare till nummer 26 på samma gata och det är väl den senare som Malmöborna kan ha något minne av. Den butiken kom att fungera som huvudbutik för filialerna: Kullagatan i Helsingborg, Östra Förstadsgatan 3 i Malmö och Brogatan i Halmstad.
Butiken på Södergatan 26. Fotograf V. Roikjer.
Agneta Hattendorff, vars farfars far var Karl Hattendorff, 1846-1918, berättar i artikel daterad den 16 januari 2006 för Sundsvalls tidning att hon en gång sålde en väska i rött oxhudsskinn till Ella Fitzgerald. Affären lär ha gjorts upp i en affär i Stockholm som saluförde Hattendorffs väskor och där Agneta under en kort tid i början av 60-talet var anställd. Ella bjöd självklart Agneta på en autograf.
År 1969 avyttrades fastigheten på Kaptensgatan och fabriken flyttade till en nyförvärvad fastighet på Djäknegatan 5 i kvarteret von Conow dit även Malmöfilialen flyttade året efter.
Rörelsen som varit i familjen Hattendorffs ägo under tre generationer upphörde 1975 med nedläggning av av fabrik, huvudbutik och Malmöfilial. Helsingborgsfilialen överläts och Halmstadfilialen avvecklades.
På husväggen intill butiksfastigheten levde Hattendorffs reklam kvar tills ett högt glashus kom och utplånade minnet av firma Karl Hattendorff.
Södergatan på 50-talet. Foto Gunnar Sixtensson.
Trevligt att läsa! Minns butiken mycket väl, trappan upp till andra våning finns ju kvar i Indiskas butik, tyvärr nu nerlagd i de lokalerna. Minns inte vad som fanns på andra våningen, men har ett minne av att ha gått uppför den och kunde därifrån överblicka butiken där nere. Hattendorff var BUTIKEN man gick till för att köpa handskar , mm.
Tack, Karin! Har faktiskt inte tänkt på att det är samma trappa, men har alltid tyckt att den var vacker. Hoppas på att Indiskas lokaler öppnas upp igen och med trappan i orört skick.
De har ju flyttat till Joys gamla lokal intill, den som en gång var Falkmans Bokhandel, tror det var Falkmans iaf för Envalls läg väl på ”Rivieran”?
Undrar om de då går tillbaka till Hattendorffs?
Trodde att Indiska försvunnit helt. Är dåligt uppdaterad! Bilder får bevisa, men så vitt jag vet låg Falkmans på Södergatan. Vid tillfälle får du berätta mer om Envalls för här ringer ingen klocka … 🙂
Envalls låg på RIvieran, i lokalen där det nu ligger en butik för Högtidskäder. Efter Envalls kom en presentaffär som hette Solrosen. Ägare Elisabeth Schmitz gift imed Karl Erik Schmitz, Yllefabriken. Det finns ett minne av den butiken i form av handtaget till dörren – en Solros! Karl Erik Schmitz’s syster Margaretha hade en ”kindergarten” i källaren till huset vi bodde i på Regementsgatan 17. Lokalen låg i den delen av fastigheten som vetter mor Nils Forsbergs plats. Jag gick där en tid. Hon hade en mycket , för den tiden , tjusig Ford Taunus, däck med vita sidor, fälgar med ekrar , mörkblå metallicklack upptil , ljusblå nertill. Soltak! Min pappa köpte den när hon bytte bil och vi hade den ett par år. Jag älskade den bilen!❤️
Så intressant! Vet du på ett ungefär när Envalls startade? Ska se om butiken finns i någon av mina adresskalendrar. Du menar alltså att solrosen finns kvar? Du nämner en Ford Taunus och jag undrar om det kan vara den som jag har ett foto av, signerat Gunnar Sixtensson? Tack, Karin. där här var kul. Ger mig ut på solrosjakt … 🙂
Tack för en trevlig artikel med fina fotografier! Jag letar lite då och då efter uppgifter om Karl Hattendorff då han var min frus mormors farfar. Jag har hittat att han kom till Sverige redan i januari 1873 och hans dödsruna står att han direkt efter sin värnplikt deltog i ett slag mot Frankrike i Gravelotte 1870. Hälsningar, BJörn
Tack för din vänliga kommentar! Om du inte redan har varit i kontakt med Malmö Stadsarkiv så är det kanske idé att besöka dem för att komma vidare i din forskning om Karl Hattendorff. Du får gärna återkomma och berätta om du hittar något för jag är säker på att det skulle intressera många! Bästa hälsningar från Karin
Hej! Jag har ingen speciell anknytning till Malmö, men har till min lilla loppis utanför Enköping fått in en väska från K Hattendorff. Det är en Europeana, lik den som Malmö museum visar, men med en sidoficka långt ner som sträcker sig under hela botten, som ett lönnfack. Att den är över 100 år råder det inga tvivel om. Men hur ska jag få den värderad? Vad ska jag sätta för pris?
Tacksam för svar
Hej! Tack för ditt bidrag till inlägget! Själv kan jag inte värdera den, men tycker att det låter jätteintressant. Låt mig få fundera lite, höra mig för och återkomma via mail. En bild på väskan vore inte fel. Mailadressen är db@denbilden.se Vänlig hälsning Karin
Äntligen något om Hattendorff.
Min mamma jobbade där, i Helsingborg.
Hon har berättat att kungens mamma handlade där och bilar körde på Kullagatan.
Hade jättefina saker i den affären.
Tack för att du berättar och samtidigt sätter lite kunglig glans på inlägget. 🙂 Det finns ytterligare ett inlägg om Hattendorffs, men det har du kanske redan sett. Om inte, sök på ”En regnhätta med historia”.
Allt gott!