… är som bekant på tapeten igen och det fick mig att leta i gömmorna efter foton från Lennarth Grönsterwalls utställning ”Lugnet i akvarell” på Wowragården sommaren 2007. Som tur var rådde inget fotoförbud vid utställningen och jag tänker därför pytsa ut det som finns i filen ”Grönsterwall”.
Lennarth Grönsterwall föddes 1919 i sjubarnsfamilj på Lugnet i Malmö. År 1925 flyttade familjen till Kirseberg, men 21 år gammal återvände Lennarth till Lugnet. Han bodde på Kaptensgatan, Storgatan och Kasinogatan innan han på 1980-talet flyttade till Persborg.
När planerna på att riva Lugnet dök och upp och började ta fart fångade Lennarth det ena motivet efter det andra med ritstift, penslar och akvarellfärger. Åren gick och Lugnet revs, men lyckligtvis uppmärksammade någon på det nya Lugnet hans akvareller och det blev en uppmärksammad utställning där. Lennarths dröm var att Malmö Museer skulle visa akvarellerna och den drömmen gick i uppfyllelse på Wowragården sommaren 2007 och han var oerhört nöjd. Han vill sedan fortsätta att berätta om Lugnet, men krafterna sinade. År 2012 gick han bort och tavlorna skingrades åt olika håll.
Jag hade kort före utställningen på Wowragården nöjet att träffa Lennarth i hans bostad på Persborg och fick en tre timmars genomgång av akvarellerna med vidhängande kartor som visade husens exakta positioner. Till varje motiv hade han något spännande att berätta. Med en lång trästicka pekade han ut detaljer i motiven. Vi hann även med en fika och jag minns att han ”dagen till ära” tog en ny melittapåse då han bryggde kaffe. Han ansåg att en melittapåse använd mindre än fem gånger var slöseri med resurser. Han var en sparsam och förnöjsam man. Vi bestämde oss för att träffas igen efter utställningen för han hade så mycket mer att berätta. Det blev tyvärr inte så eftersom hans hälsa började svikta, men han skrev ner delar av sin historia. En fantastisk historia som jag hoppas kunna återkomma till, men nu till akvarellerna.
Det kommer några till, men jag stannar här ett tag och försöker orientera mig. Är det inte Stålgatan i riktning Rörgatan vi ser längst upp till vänster?
Vilken skatt i bilder !! Tråkigt att du inte fick höra honom berätta mer om Lugnet!
Lennarth berättade med en sådan inlevelse att jag emellanåt tyckte att jag befann mig på Lugnet. Verkligen tråkigt att jag inte fick höra mer. Man ska inte skjuta upp saker …