I slutet av 1700-talet var det många  malmöborgare som köpte mark i stadens utkanter. Samuel Johan Björkman var en av dem.  Han gifte sig med Anna Catharina Bager och förmodligen var det svärfar, Peter Bager, ägare till Petersborg som tipsade om att marken var till salu.

Björkman började bygga och gården fick namn efter hustrun – Catharinetorp – idag Katrinetorp.  Syftet med gården var inte i första hand att ge förtjänst, utan det planerade boningshuset skulle snarare tjäna som statusmarkör. För den uppåtsträvande borgarklassen var det ett ideal att efterlikna den godsägande adeln och ett flertal herrgårdsliknande byggnader uppfördes i Malmö. Katrinetorp är en av dem som finns kvar.

Björkman avled 1809, innan byggandet av boningshuset kommit ingång, så änkan Catharina blev tvungen att överlåta gården till sin yngre bror, Erland Bager. Erland lät uppföra den planerade huvudbyggnaden och den stod klar 1813.  Arkitekt och byggmästare var den produktive Anders Lundberg, en av Malmös tidiga storbyggmästare.

År 1818 uppfördes den västra flygeln som fick samma mått som sin redan byggda östra motsvarighet. Den senare brann upp vid den eldsvåda 1826 som ödelade alla byggnaderna, förutom huvudbyggnaden och den västra flygeln.

Erland Gabriel Bager ville att hans hus skulle vara vackra även inomhus och anlitade därför Christian Gernandt, en dekorationsmålare på modet. Bager fortsatte också med hjälp av trädgårdsmästaren Hinrick Nyman det redan påbörjade anläggandet av trädgård och park.

År 1832 övertogs Katrinetorp av Thomas Frick, industrimagnat och en av stadens rikaste män, för att användas som sommarnöje. Under hans tid återuppbyggdes den östra flygeln. Under perioden 1867 till 1901 drev sonen, David Frick, Katrinetorp. Han vårdade prydnads- och köksträdgårdarna och den stora engelska parken, och anläggningarna idag är nästan identiska med de ursprungliga.

Det var täta ägarbyten av Katrinetorp i början på 1900-talet. Den siste private ägaren avled 1937 och gården gick på auktion. Eftersom tiderna var osäkra vågade ingen bjuda, vilket innebar att Malmö stad köpte egendomen och arrenderade ut marken. 1992 var gården i dåligt skick och  staden beslöt då att den skulle rustas upp som en del i det planerade rekreationsområdet Lindängelund. Idag är Katrinetorp ett omtyckt utflyktsmål för blomsterälskare. Här finns kafé och restaurang och möjlighet att hålla konferenser och fester i den vackert renoverade huvudbyggnaden.