Det lyser och glimmar i de flesta fönster nu, men den gamla proletärstjärnan, eller HM-stjärnan om ni så vill, har jag ännu inte sett, men spaning pågår …

Adventsstjärnan såg dagens ljus i tyska Herrnhut på 1880-talet. Uppslaget till stjärntillverkningen kom enligt uppgift från en tysk missionär som sett den svenska traditionen med stjärngossars upptåg. Stjärngossarna symboliserar de tre vise männen som följer stjärnan mot Betlehem.  

År 1912 flyttade den tyskfödda professorskan Julia Aurelius till Lund och med sig hade hon en julstjärna av den typ som tillverkades i Herrnhut. Dessa julstjärnor spreds sedan genom personliga kontakter mellan svenska familjer i Lund, framförallt med kyrklig anknytning, och herrnhutska tyskar, men de stjärnorna var klotrunda och hade uddar åt alla håll.

År 1941 startade Erling Persson – grundare av klädföretaget Hennes & Mauritz – massproduktion av adventsstjärnor och det var nu den typiska sjuuddiga och gulröda adventsstjärnan fick sin form. Under brinnande världskrig tillverkades 200 000 stjärnor av papp som såldes för 2,50. Som mest sysselsatte stjärntillverkningen 300 personer, mest norska, danska och polska flyktingar. Den sjuuddiga, gulröda stjärnan, Tindra Kristall, hängde snart i vart och vartannat fönster. Adventsstjärnan blev så populär och vanlig att den av somliga fick den något nedsättande benämningen proletärstjärna. Sedan fick naturligtvis den stjärnan konkurrens av andra stjärnor, många med asiatiskt och orientaliskt inspirerade mönster. Vackra var och en på sitt sätt, men nu är det den sjuuddiga gulröda stjärnan som hängde i de flesta fönster från 40-talet och framåt jag letar efter. Stjärnan med historia har jag hämtat från Nordiska Museet och hoppas nu få se den lysa i ett Malmöfönster!