… artonhundranittiotvå, släpper vi in julen!

God Jul!

… och Hamnpaviljongen sett från Ångbåtsbron/Smörkontrollen.

Jag var rätt på det även den här gången, men jag medger att det inte var särskilt svårt. Lite struligt var det ändå att få till nubilden eftersom jag fick klättra upp på ett byggaller för att få ordning på det hela. Hamnpaviljongen kom med och likaså Lantmännens gamla byggnad. Tänk att det var här som Malmöhus la till och här som Gunnars Sixtenssons dotter Karin stod i fiskebåten. Jag rättar mig efter vad kartan säger och påstår att detta är/var i Nyhamnen, en benämning på en del av Inre Hamnen … ; )

Gick en bit framåt och vände mig sedan om och då såg det ut så här. Funderade över hur tågfärjan lyckades klämma in sig i det gattet, men uppenbarligen gjorde hon det. Det var den färjan som vände på redden och backade in i läget eftersom järnvägsvagnarna bara togs ombord i aktern. Kom så att tänka på en annan bild i galleriet och passade på att gå fram mot kajkanten för att fånga Hamnpaviljongen. Fick då även en skymt av Krankajen och Yttre fyren och jag var nästan tillbaka där jag började med hamnen då- och nu.

Avslutar med att ta ett skutt över vattnet och får då en bild av det hela från 60-talet och  Hamnpaviljongen. Sätter mig nu här tills det är dags för nästa ”hamnlektion” efter gammal bild som nog lär dröja ett tag för nu ropar sommaren på mig. Tro nu inte att jag blir helt frånvarande på grund av det, men lite glesare mellan inläggen blir det allt. ; ) 

Den lilla storfiskaren, fotografens dotter Karin, i sin båt är inte direkt svårplacerad för visst står hon alldeles i närheten av Smörkontrollen/Ångbåtsbron som ligger till vänster utanför bild. Till höger syns en bit av Tågfärjeläget och rakt framför oss har vi Hamnpaviljongen, men jag funderar över om detta kallas Yttre hamnen, Inre hamnen eller Nyhamnen? Google maps svarar inte på det och enligt gamla kartor så lutar det mer åt Nyhamnen. Kanske inte så viktigt, men när jag nu ändå försöker få ordning på hamnen. Bilden tog Gunnar Sixtensson cirka 1955. Nubild kommer inom kort! 

Det är det lilla röda krysset som gäller.

Jo, jag tänkte nog rätt! Troligtvis stod Gunnar då han tog bilden nedan ungefär där mannen till vänster i bilden ovan står och han fick därför inte med hela piren i vars ände Yttre fyren står. Det här visste säkert många av mina läsare, men för mig och många andra var hamn- och varvsområdet förr ett mer eller mindre förbjudet område såvida man inte arbetade där. Ärligt talat så brydde jag mig nog inte så mycket heller, då, och får därför erövra området nu. För mig slutade Malmö på den tiden vid Skeppsbron och sedan tog Köpenhamn vid. Ändrar på det nu och kör därför en bildrunda till i området. Letar i arkivet …  

Foto Gunnar Sixtensson

… jag borde ställa mig lite till vänster om Inre fyren som på kartan är utmärkt med en etta. Det  jag då tror mig se i fonden på Gunnar Sixtenssons bild kan vara piren som går ut till Yttre fyren och då bör fartygen ligga vid Krankajen. Jag gör ett nedslag där! 

Fartyget M/S Torrens som ligger ytterst i bild utdockades från Kockums varv den 17 september 1939 och levererades den 31 maj samma år till Wilhelm Wilhelmsen i Oslo. Gunnars bild är tagen någon gång på 50-talet då Torrens besökte Malmö. Uppgifterna om fartyget liksom bilden längst ner på sidan kommer från Varvshistoriska föreningen i Malmö.

Foto Gunnar Sixtensson

… förtjänar en bättre beskrivning än Yttre hamnen och Kockums varv på 1950-talet. Det får bli en ny tur i området, men först tar jag hand om helgen. : )

Så stod jag till slut vid ungefär samma plats som Gunnar Sixtensson gjorde när han tog bilden där kajerna möts , men jag kom inte ända fram på grund av ett pågående bygge.   

Med hjälp av Gängtappen, Sveriges första skyskrapa och Kockums huvudkontor, vet jag nu att dåbilden togs några år före 1958. Pollarna är desamma, men har piffats upp med gul färg. Om jag förstått det hela rätt så var det precis här vid Bassängkajen som Amalthea låg. Lite märkligt att det inte finns någon minnesplatta, men det lär ha funnits en eller så finns den kanske bakom byggallret. Känner att jag behöver titta närmare på de gamla byggnaderna i fonden och ta reda på mer om dem för de kommer säkert att dyka upp på andra bilder. 

Vänder jag mig om så har jag bara några meter till Niagara – Malmö Universitet.
Ja, så vet jag detta, men det lär bli fler besök i området med syfte att placera dået i nuet.

Foto Gunnar Sixtensson

… hittade jag bilden jag från början sökte, men en liten omväg är aldrig fel. Jag hade en tanke om att ta en nubild av flera gamla hamn- och varvsmotiv så jag kan orientera mig och knyta samman då och nu. Enligt noteringen på denna 50-talsbild står mannen (och vi) vid varvsbassängen i korsningen Bassänggatan (nuv. Bassängkajen) och Beijersgatan (nuv. Beijerskajen). På ett ungefär tror jag mig veta var jag då står i dag, men helt säker är jag inte … Men, då måste gänget från gårdagens inlägg ha stått någonstans bakom fartyget, eller? Då- och nuinläggen måste bli flera och sommaren är en bra tid för sådant. Det finns en risk att det helt enkelt inte går att ta en bild från platsen, men då får det bli en bild på hindret. 

Den där platsen lär inte bli särskilt svår att hitta, men det är inte där jag tänkte mig … 

… lär det snabbt bli månda’ igen, men i all välmening önskar jag er en trevlig helg!
; )

… (med hjälp av nätet) att Barn i stan, skriven av Eva Lis Bjurman och Helena Henschen med flera,  var en bok som byggde på en utställning i Stockholm 1977 med samma namn och boken ingick i min kurslitteratur på Lärarhögskolan i början av 80-talet. Utgångspunkten var 70-talets brist på barnomsorg som man ville undersöka den historiska bakgrunden till. Det kom ut en reviderad upplaga av boken 1983. Hur var det förr i tiden, för barnen och för de föräldrar som arbetade? 

Vid sekelskiftet, när många människor flyttat från sina hemtrakter in till städerna för att få ett arbete, rådde stor brist på barntillsyn. Man kunde inte längre få hjälp av mor- och farföräldrar eller andra släktingar. Så vad gjorde barnen medan mamma och pappa arbetade? Om man var fattig kunde man få plats för barnet på en barnkrubba, som det kallades då. Att få barn som ogift kvinna var svårt, ofta tvingades hon lämna bort sitt barn till ett barnhem eller fosterhem. 

Boken beskriver bakgrunden till dagens daghem och fritidshem och det berättas om arbetarrörelsen barn, om arbetsstugorna, föregångare till dagens fritidshem och om trettiotalets brist på barntillsyn då situationen för många barn fortfarande levde i trångboddhet och fattigdom. 

Jag förstår inte varför jag inte har kvar boken, men lyckligtvis finns den både på Bokbörsen och Stadsbiblioteket. Ämnet känns knappast inaktuellt så jag vill nog känna på den här boken igen, men tar den reviderade upplagan. 

Undrar hur det går för ungarna vid sandlådan? ; )