Vinjettbilden är denna gång ett vykort som avsändes under något av 1900-talets första år. Det föreställer Kattsundsgatan sedd från Caroli kyrka mot Rundelsgatan, där ”asylen” fortfarande ses i fonden. Asylen var ett sjukhus med anor från 1800-talets mitt, avsett för obotligt sinnessjuka, och revs först cirka hundra år senare. Det ersattes med en lekplats som fortfarande finns kvar.

Kattsundsgatan finns också fortfarande kvar, men breddades avsevärt när Carolikvarten omgestaltades i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Försvann helt gjorde dock den del av Grönegatan som ses omedelbart till vänster om kortet. Resten av Grönegatan, österut, finns fortfarande kvar.

Den gata som skymtas till höger i bild försvann också, helt och hållet! Det är Mårtensgatan, omnämnd första gången 1522 under namnet Byekircke-stredet. Det hade naturligtvis att göra med det faktum att gatan ledde bort mot S:t Petri kyrka. I över 150 år skiftade gatunamnen sedan, för att 1688 döpas till Herr Mårtens gata. Denne herre hette egentligen Mårten Hansson Torslow och ägde en större gård vid gatan. Han föddes 1648, dog 1704 och var stadskomminister i S:t Petri församling. Han hade sålunda nära till arbetet.

Under min uppväxttid på Jerusalemsgatan (vilken var en tvärgata till Kattsundsgatan längre bort på vykortet) på 1950- och 60-talen, var denna miljö oförändrad, låt vara att butikerna redan då började försvinna.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

När Carolikvarteren i Malmö omgestaltades under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet, försvann två gator helt och hållet, inga spår finns kvar: Mårtensgatan, belagd i källorna tidigast 1522, samt Jerusalemsgatan, vars utsträckning utgjordes av en större vattenavloppsgrop (vandlöb), som 1861 förvandlades till en gata och 1864 fick namnet Jerusalemsgatan.

Vinjettbilden tog jag 1969 och föreställer fastigheten Jerusalemsgatan 6 B. Jag stod på den parkeringsplats som kvarteret 13 Jerusalem förvandlats till. Fastigheten på bilden ligger i kvarteret 14 Hjorten, och mellan den och mig löper Jerusalemsgatan tvärs över bilden. Gatan kan anas framför fastigheten och bakom parkeringsplatsens låga staket.

I denna fastighet tillbringade jag min ungdom mellan åren 1954 och 1968. Den var den mest välbyggda, välbevarade och bastanta byggnaden i det ”förfallna” Caroliområdet och sparades därför till allra sist för att kunna inhysa rivnings- och byggnadsföretagens stora administrationer medan de gamla Carolikvarteren pulvriserades och området omgestaltades till Caroli City, nuvarande [kv Caroli].

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

… denna gång med Sten Grönbergs kommentar som ett välkommet minne till bilden!

Just denna Larmgränd minner mig så mycket om mitt liv som liten grabb, uppfostrad just tvärs över gatan, Grönegatan 36, in på gården. Inte i ’nybygget’ Grönegatan 36 som finns idag, det  som inrymmer  bland annat polisens hittegodsavdelning, utan ett helt annat …

Jag minns kullerstensgården, den med stort otäckt utedass och gammalt mangelrum, men Gud så gott ändå. I just huset på bilden har jag sprungit mycket, för här fanns nämligen kol- och koksgubben, på den tiden en ängel som kunde tillhålla allt som kunde värma i spisen ’därhimma’.

Hela detta område, med Humlegatan, Jerusalemsgatan, Norregatan och självklart Grönegatan var helt otroliga kvarter. Okej, inget modernt, men till detta var det alltid gott att komma hem. Mamma och tre pojkar i en etta med kök – men det saknades ändå aldrig något.

Tiden går och man skulle kunna skriva så mycket, men till vilken nytta, ingen bryr sig längre om 50-60-talet då man hade en mjölkbutik runt hörnet där man kunde krita när det var lågt i börsen.

Jo, Sten, vi är många som bryr oss, det är därför jag upphöjer din kommentar till ett inlägg. Du ger bilden liv och ditt bidrag om tiden och platsen berättar ett stycke historia. Tack för ditt inlägg!

Kvarteren öster om Lugnet från Kaptensgatan till Amiralsgatan omfattades också av 1970-talets saneringsiver. Detta foto togs 1973 från Föreningsgatan mot kvarteren Klara (till höger) och Davida, och visar Majorsgatans södra del däremellan . När dessa kvarter, tillsammans med de båda norr därom liggande kvarteren Anna och Brita, revs och omgestaltades, fick denna del av Majorsgatan 1978 namnet Gustav Möllers gata. Kvarteret Klara kom att omfatta stadens konserthus. Det nya gatunamnet syftar på Sveriges socialminister mellan 1924 och 1926 samt mellan 1939 och 1951. Gustav Möller levde mellan 1884 och 1970.

Majorsgatans norra del mellan kvarteren Anna och Brita mot Drottninggatan fick behålla sitt namn.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Detta foto togs 1974 och föreställer Södra Rörsjögränd, som sträckte sig in i kvarteret Höken från Rörsjögatan. Gränden lades ut 1853 i samband med bebyggandet av Gamla stadens södra områden. I samma kvarter lades samtidigt Norra Rörsjögränd ut. Under 1970-talets slut omgestaltades kvarteren. Södra Rörsjögränd försvann 1981 medan Norra Rörsjögränd rustades upp.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Detta foto togs 1974 och visar Norregatans östra sida mellan Stora Kvarngatan och Grönegatan. Mitt i bild skymtar Vallagränds mynning i gatan. Gränden går in i kvarteret Möllebacken och var ursprungligen en liten körväg till Vallamöllan, som i äldre tider låg på platsen. På 1840-talet började området bebyggas varvid körvägen så småningom blev en återvändsgränd och fick namnet Vallagränd. Saneringarna av kvarteren i östra Gamla staden under 1970-talets slut medförde att kvarteret Möllebacken omgestaltades 1980 och Vallagränd försvann.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Ovanstående foto togs 1973 och visar Grönegatan och Larmgränd vid tiden för omgestaltningen av området kring Caroli kyrka. Larmgränd ses gå in i kvarteret Humle till höger i bild. På platsen löpte i äldre tider Malmös östra försvarsverk, dit soldaterna larmades vid fientliga attacker – därav namnet. Större delen av Grönegatans östra sträckning bibehölls, men Larmgränd försvann 1974 då kvarteret Humle förvandlades till ett modernt bostadskomplex.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare