Här visas ytterligare en försvunnen gata från den sedan 1976 omgestaltade stadsdelen Lugnet, som skapades vid 1800-talets mitt öster om Södra Förstadsgatan för att hysa arbetarna vid Kockums Mekaniska Verkstad, vilken låg på nuvarande Davidshall. Området uppdelades i ”långgator” – med i huvudsak envånings hus – i nordlig, östlig, sydlig och västlig riktning, med smågator däremellan. I takt med industrialiseringens framväxt och den därmed ökade inflyttningen till Malmö, blev Lugnet också snabbt överbefolkat och trångboddheten enorm. Vid 1970-talets omgestaltning av stadsdelen försvann de flesta gatorna.

En sådan smågata var Stålgatan som här är ses något av åren 1967 eller 1968 från den likaledes försvunna Rörgatan västerut mot Västra Långgatan så att Stålgatans norra sida fyller upp bilden. Även Västra Långgatan är numera borta. Stålgatan lades ut först 1879, varför det är rimligt att anta att byggnaderna på bilden härrör från den tiden. Med tanke på att Kockums Mekaniska Verkstad disponerade området, låg det nära till hands att man gav gatan det namn den fick. Stål utgörs ju av smidbart järn som utvunnits ur tackjärn och ingick i verkstadens produktion.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Bilden är ett skärmklipp ur Mitt hjärtas Malmö volym 3 – Livet på Lugnet 1967-68. Produktion Auto Images AB.

Här visas ytterligare en försvunnen gata från den sedan 1976 omgestaltade stadsdelen Lugnet. Den hade skapats vid 1800-talets mitt öster om Södra Förstadsgatan för att hysa arbetarna vid Kockums Mekaniska Verkstad, vilken låg på nuvarande Davidshall. Området uppdelades i ”långgator” – med i huvudsak envåningshus – i nordlig, sydlig och västlig riktning, med smågator däremellan. I takt med industrialiseringens framväxt och den därmed ökade inflyttningen till Malmö, blev Lugnet också snabbt överbefolkat och trångboddheten enorm.

Denna gång visas ett foto som jag tog 1974. det år då de sista av Lugnets gator och fastigheter utraderades. Grävskopan härjar frenetiskt i rivningshögarna. Flodgatan löper till höger i bild. De närmaste tomterna har redan förvandlats till provisoriska parkeringsplatser men gatan fungerar fortfarande som körbana. Till höger ses också Södra Saluhallen, vilken skonades. Flodgatan lades ut 1879 och försvann ur rullorna 1976 för att delvis i ny skepnad ingå i Diskontogången.

Precis framför rivningsmassorna och mellan de låga staketen skymtar resterna av Rörgatan, även den utlagd 1879 och borttagen ur stadsplanen, då stadsdellen Lugnet omgestaltades. En liten del av gatans sträckning kom att inlemmas in nuvarande Lugna gatan.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Här visas ytterligare en försvunnen gata från den sedan 1976 omgestaltade stadsdelen Lugnet. Den hade skapats vid 1800-talets mitt öster om Södra Förstadsgatan för att hysa arbetarna vid Kockums Mekaniska Verkstad, vilken låg på nuvarande Davidshall. Området uppdelades i ”långgator” – med i huvudsak envåningshus – i nordlig, sydlig och västlig riktning, med smågator däremellan. I takt med industrialiseringens framväxt och den därmed ökade inflyttningen till Malmö, blev Lugnet också snabbt överbefolkat och trångboddheten enorm.

Vinjettbilden ovan är ett icke avsänt vykort, taget av fotografen Rudolf Mauritz Bardach 1906 (verksam i Malmö 1903-1911) över Västra Långgatan, vilken var en av de längre gator som gick från söder till norr i västra delen av Lugnet. Den fick sitt namn 1864 och försvann 1976 vid omgestaltningen av Lugnet under 1970-talets första hälft. Här har fotografen riktat sin kamera mot norr. St Petri kyrkas torn syns i fonden. Lägg märke till låghusbebyggelsen. Här tittar Västra Långgatans barn ut för att se vad fotografen hittar på.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Här visas ytterligare en försvunnen gata från den sedan 1976 omgestaltade stadsdelen Lugnet. Den hade skapats vid 1800-talets mitt öster om Södra Förstadsgatan för att hysa arbetarna vid Kockums Mekaniska Verkstad, vilken låg på nuvarande Davidshall. Området uppdelades i ”långgator” – med i huvudsak envåningshus – i nordlig, sydlig och västlig riktning, med smågator däremellan. I takt med industrialiseringens framväxt och den därmed ökade inflyttningen till Malmö, blev Lugnet också snabbt överbefolkat och trångboddheten enorm.

Vinjettbilden ovan är ett icke avsänt vykort, taget av fotografen Rudolf Mauritz Bardach 1906 (verksam i Malmö 1903-1911) över Norra Långgatan, vilken var en av de längre gator som gick från väster till öster i norra delen av Lugnet. Den fick sitt namn 1864 och försvann bitvis åren 1962 och 1953 för att efter omgestaltningen av Lugnet under 1970-talets första hälft bara bestå av en återvändsgata mot Kaptensgatan i öster. Tvärgatorna Östra och Västra Kanalgatorna, vilka fortfarande existerar, ses i mitten av kortet.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Här visas ytterligare en försvunnen gata från den sedan 1976 omgestaltade stadsdelen Lugnet. Den hade skapats vid 1800-talets mitt öster om Södra Förstadsgatan för att hysa arbetarna vid Kockums Mekaniska Verkstad, vilken låg på nuvarande Davidshall. Området uppdelades i ”långgator” – med i huvudsak envåningshus – i nordlig, sydlig och västlig riktning, med smågator däremellan. I takt med industrialiseringens framväxt och den därmed ökade inflyttningen till Malmö, blev Lugnet också snabbt överbefolkat och trångboddheten enorm.

Vinjettbilden ovan är ett vykort, avsänt 1912 men taget någon gång i slutet av 1890-talet över Lorentzgatan, vilken var en av de tvärgående smågator som gick mellan Västra och Östra Långgatorna. Den fick sitt namn 1867 och försvann 1976 vid omgestaltningen av Lugnet under 1970-talets första hälft. Här har fotografen riktat sin kamera åt öster. Kuriöst är att gatunamnet stavats lite fel på kortet.

Gatan är uppkallad efter en av Frans Henrik Kockums söner, Lorentz (1834-1899), som liksom brodern Gottfrid var direktör vid faderns verkstadsanläggning.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Malmös kraftiga befolkningstillväxt vid 1800-talets mitt ledde till en ofattbar trångboddhet, framför allt i Gamla staden, men också längs förstadsgatorna. Därför behövdes nya stadsdelar på jungfrulig mark. En sådan var Lugnet, som började anläggas kring 1860 bakom småhusbebyggelsen öster om Södra Förstadsgatan. Till stor del kom Lugnet till för arbetarna på Kockums Mekaniska Verkstad, vilken låg på nuvarande Davidshall och hade grundats av Frans Henrik Kockum på 1840-talet. Dessutom var ägoförhållandena oproblematiska – området var det enda centralt belägna, som inte utgjordes av donationsjord (markområde som i äldre tider skänkts av kungen till städerna och avsedd för allmänna ändamål).

Lugnet kom med tiden att i vid bemärkelse avskärmas från den växande industristaden av Södra Förstads-, Förenings-, Kaptens- och Drottninggatorna, och uppdelades i ”långgator” – med i huvudsak envånings hus – i nordlig, östlig, sydlig och västlig riktning, med smågator däremellan. I takt med industrialiseringens framväxt och den därmed ökade inflyttningen till Malmö, blev Lugnet också snabbt överbefolkat och trångboddheten enorm.

Vinjettbilden ovan är ett vykort, taget någon gång under 1900-talets första år över Gottfridsgatan, vilken var en av de tvärgående smågator som gick mellan Västra och Östra Långgatorna. Den fick sitt namn 1867 och försvann 1976 vid omgestaltningen av Lugnet under 1970-talets första hälft. Lägg märke till alla de människor som kommit ut från sina små bostäder för att se vad som står på!

Gatan är uppkallad efter en av Frans Henrik Kockums söner, Gottfrid (1838-1875), som var direktör vid faderns verkstadsanläggning.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare