Kategoriarkiv: Hjalmar Gullberg

I Allhelgonatid

Lämna ett svar

… vandrar tankarna tillbaka och ljusen på kyrkogården vittnar om minnen och saknad. När jag igår letade efter ett speciellt foto av nära och kära för att visa mina barn hittade jag en liten hemgjord almanacka. Den är gjord av en blå anteckningsbok, ni vet en sådan som man fick i skolan. Ni som varit med ett tag vet nog precis hur den såg ut och vilka anteckningar den var tänkt för. ”Karin 8A” vittnar om att jag var cirka femton år när jag bestämde mig för hur jag ville använda den. Månadsbilderna med en liten dikt måste jag ha klippt ut från någon tidning, gissningsvis Bildjournalen eller liknande. Resultatet är ju ganska rörande. 😉

Har en känsla av att jag tidigt i livet funderade över existensen och tid som var före min. Självklart har de flesta redan förstått att jag känner mig väldigt levande när jag får berätta om, och visa bilder på det som en gång var. Känns lite märkligt när jag sätter ord på varför jag gör det jag gör.

Tror inte att någon av mina gamla lärare ännu hänger med och kan läsa detta, men tror att jag är förlåten för min självsvåldiga användning av anteckningsboken. För visst vad det väl kreativt och dessutom lärde jag mig ju tolv olika dikter?!

Tänder ännu ett ljus!

Om Runningen

Lämna ett svar

… eller Rundningen på Gustav Adolfs torg som vi ser i bild, berättar Alice Lyttkens i sin bok Leva om sitt liv. Alice, dotter till Antonie Lanng från Jylland och barnläkaren Johan Cronquist, växte upp på hörnet Södra Förstadsgatan och Regementsgatan och hade nära till Runningen. Hon berättar att platsen egentligen inte var någon lekplats i nutida bemärkelse, men massor av barn samlades ändå där för att leka. Man hoppade hage, spelade kula, sprang ikapp, lekte pjätt, hoppade rep och rullade tunnband. De flesta barn som samlades där kom från husen vid torget och de närmaste gatorna och tillhörde ungefär samma samhällsklass. De som kom tillhörde enligt Alice samma fålla, kände varandra och mellan barnens föräldrar fanns det ofta nära vänskap och umgänge. 

Hjalmar Gullberg som var i ungefär samma ålder som Alice, men uppfostrad i en snickarfamilj ute på Söder, berättade långt senare för henne att han som barn tog sig Runningen, men att han aldrig vågade blanda sig i deras lekar eller tilltala dem. Det är sånt som gör ont, men den gossen ville många vara vän med lite längre fram i tiden.

Bilden togs av C.V. Roikjer i syrenernas tid och gullregnens månad år 1886, alltså tolv år före det att Alice och Hjalmar kom till världen,

Leva om sitt liv, som omfattar de två delarna Minnen från sekelskiftet till 1920 och Tjugotalet — omvälvningarnas tid, har jag läst flera gånger och fortfarande hittar jag något nytt om då som jag inte noterat tidigare. För den intresserade finns boken på Stadsbiblioteket och kanske också på bokborsen.se.

År 1944 stod det klart

Lämna ett svar

… vårt älskade musikhus, Malmö Stadsteater, idag Malmö Opera och Musikteater. I jämförelse med den gamla stadsteatern på Gustav Adolfs torg var den stor, imponerande och tekniskt hypermodern. Ingmar Bergman som hade sin sejour på Malmö stadsteater på femtiotalet lär en gång ha sagt att dess vridscen var så stor att den nådde halvvägs till Ystad. Det var också han som kallade Stadsteaterns stora scen för Stora Bu och Intimans scen för Lilla Pip.

Det var inte bara Malmöbor som var närvarande vid invigningen den 23 september 1944 då man gav Shakespeares En midsommarnattsdröm i regi av Sandro Malmqvist. Självaste kronprins Gustaf Adolf med kronprinsessan Louise var där och med sig hade de prinsarna Wilhelm och Eugen. Hjalmar Gullberg framförde sin berömda prolog framför galapubliken vars inledande strof lyder: 

Jag är det första ordet som förklingar,
ett rop som hastigt dör i detta rum.
Jag kommer ej ur skyn på änglavingar
– jag stiger ur din ande som låg stum.
På gatan där du lekte är jag hemma;
det var med dig jag sörjde och var glad.
Jag är blott ekot av din egen stämma:
jag är prologen, född i denna stad.

På teatern har rader av skådespelande kändisar och dito regissörer synts och hörts och inom teaterhuset samlades från början alla de sceniska konsterna: dramatiken, operan, baletten och operetten. Innan Malmö symfoniorkester fick egen lokal, Konserthuset på hörnet Föreningsgatan och Amiralsgatan, hade de sin hemvist på stadsteatern.  I avsaknad av konsertlokal fungerade även Storan som gästspelsscen för jazzens stora och det är här mina minnen av börjar. Väldigt ung fick jag möjlighet att gå med på en konsert med Duke Ellington. Vid den tiden hade jag just börjat lyssna på diverse popmusik och hade inga speciella förväntningar, men var efter konserten helt tagen. Med tiden har det blivit många besök  och numera räcker det nästan att jag går in i foajén på Malmö Opera för att jag ska tjusas av husets atmosfär och känna förväntningar … Vi firar en vital 75-åring!

Malmö Operas föreställningskalender

Bilden ovan, en diktad omskrivning med mångeliga närvarande vilka uppvaktade Thalia före premiären 1944, som tecknades av Ludvig Jonsson på tidningen Arbetet hänger på Teatermuseet i Malmö.

På begäran och i repris

Lämna ett svar

September

Än såg jag blommor, än var ej all grönska tagen,
än fanns det något över till en höstbukett,
och solen som gör långa skuggor mitt på dagen
i sen september, bredde ut sitt skimmer lätt,
och skuggan ritade på marken av de glesa
kastanjeträdens grenverk som en bild i kol.
Det var som i en gård vars ägare skall resa
från allt han haft omkring sig mot ett ovisst mål.

Han står och ser sig om, farväl är svårt att säga,
fast skjutsen väntar och han vet vad klockan slår. 
Så tycktes nära mig en ande överväga
var möjlighet att stanna kvar bland träd och snår
och dock först: ‘Här sker en förändring: Löven multna
ju snart och rosten härjar grön ligusterhäck.
Snart komma svarta kråkor hit och skrika svultna.
Jag måste fly i dag i sus av fågelsträck.’

September ur Hjalmar Gullbergs första diktsamling
I en främmande stad utgiven 1927.

Hjalmar Gullberg-sällskapet

4 svar

… firar 20 år och ger ut denna skrift på temat vänskap. Flera av bidragen i boken skildrar skaldens förhållande till några av hans vänner, men även andra infallsvinklar avhandlas. Här behandlas vad som står att läsa om Hjalmar Gullberg i arkivhandlingar i Malmö, hans och andra författares kontakter med Danmark under ockupationstiden och det presenteras en inträngande studie om hur diktarens barndomsupplevelse av övergivenhet har präglat författarskapet. 

Vänskaper kan beställas från Den Bildens/Malmöblickars bokgalleri som du hittar här: Bokgalleriet.

Stadsvandring

Lämna ett svar

… i Hjalmar Gullbergs fotspår med Hjalmar Gullberg-sällskapet och förre stadsantikvarien Anders Reisnert är en av programpunkterna i Malmö Stadsarkivs höstprogram. Det blir en vandring i Gullbergs barndomskvarter som avslutas på Malmö Stadsarkiv där Kerstin Martinsdotter berättar om- och visar källor rörande Hjalmar Gullberg. 

Trogna läsare vet att Gullberg ligger mig varmt om hjärtat så lördagen den 15 september kl. 12.00 utanför Johanneskyrkan är självklart inskriven i min almanacka nu. 

Stadsarkivets intressanta program för hösten 2018 hittar du genom att klicka på länken nedan. 

Malmö Stadsarkiv Folder

Bara de riktiga orden

Lämna ett svar

… orden med krona och fågelsång har en skugga som träden.
Svalkande skugga att sluta ögonen i, medan kronan sjunger de riktiga orden.”

Orden är Hjalmar Gullbergs och ingår i diktsamlingen ”Ögon,läppar” (1959). Det lilla vykortet, daterat 1969, instucket i en tavla i mitt kök är från ett porträtt av Hjalmar Gullberg signerat Agda Holst. Orden läser jag inte varje dag, men i dag då det är 120 år sedan Hjalmar Gullberg föddes i Malmö läser jag på kortbaksidan igen. Med tanke på att det är Hjalmars födelsedag borde jag kanske citerat ”Till en näktergal i Malmö”, men ”bara de riktiga orden rymmer allt”.

September

2 svar

Än såg jag blommor, än var ej all grönska tagen,
än fanns det något över till en höstbukett,
och solen som gör långa skuggor mitt på dagen
i sen september, bredde ut sitt skimmer lätt,
och skuggan ritade på marken av de glesa
kastanjeträdens grenverk som en bild i kol.
Det var som i en gård vars ägare skall resa
från allt han haft omkring sig mot ett ovisst mål.

Han står och ser sig om, farväl är svårt att säga,
fast skjutsen väntar och han vet vad klockan slår. 
Så tycktes nära mig en ande överväga
var möjlighet att stanna kvar bland träd och snår
och dock först: ’Här sker en förändring: Löven multna
ju snart och rosten härjar grön ligusterhäck.
Snart komma svarta kråkor hit och skrika svultna.
Jag måste fly i dag i sus av fågelsträck.’

September ur Hjalmar Gullbergs första diktsamling
I en främmande stad utgiven 1927.

Jag tycker om september, både månaden och dikten.
Lite vemod och eftertanke …
Om inte det här gamla vykortet redan vore fullskrivet
hade jag nog skrivit ner dikten och skickat till någon
när och kär, men på det här sättet får fler läsa.
Njut av september!

På utflykt till Bokskogen

Lämna ett svar

… Malmöbon glor upp, mot raden av strålande fönster på Torup …

I detta fall är det nog vårsolen i Torup på tidiga 50-talet som är i kvinnans blickfång, men jag kommer osökt in på Skånska slott och Herresäten. Texten skrevs av Hjalmar Gullberg och Bengt Hjelmqvist till Oscar Winges nyårsrevy 1929 på Hippodromen i Malmö. Den sjöngs av Edvard Persson till melodin Zandahls kanon, en melodi som då var känd sedan länge. Samma år, 1929, sjöng Edvard Persson in Skånska slott och Herresäten på skiva. 

På himmelen vandra sol, stjärnor och måne
och kasta sitt fagraste ljus över Skåne,
på höga och låga, på stort och på smått,
på statarens koja och ädlingens slott.

Foto: Gunnar Sixtensson

På himmelen vandra sol, stjärnor och måne

Lämna ett svar

skanska-slott

… och kasta sitt fagraste ljus över Skåne
på höga och låga, på stort och på smått
på statarens koja och ädlingens slott.

Skånska slott och herresäten får oss kanske i första hand att tänka på Edvard Persson som gjorde den här sången riksbekant långt innan textförfattaren Hjalmar Gullberg blivit riktigt berömd som poet. Texten skrev Gullberg tillsammans med biblioteksamanuensen Bengt Hjelmqvist till Oscar Winges nyårsrevy Sicken blomma på Hippodromen 1929 som hade premiär nyårsafton 1928.

 I en annan visa i samma revy skrev Gullberg så här om Malmö:

Sundets brus
och en klockbojs sång
– Malmöhus där jag lekt en gång.
Barndomsminnen som sagt farväl
stiga ur glömskans dunkel för min själ.

O Malmö
du mina drömmars stad
mitt hjärtas ankarplats
på jordens rund.

O Malmö 
från världens maskerad 
går åter min seglats
till Öresund.
Längtande viskar jag ditt namn
när trött jag söker hamn
på fjärran hav.
Mitt pass är stämplat ’Malmö’.
Dit pekar min kompass
O mitt Malmö,
dig håller jag av.

O Malmö
Fjärran från Kockums varv hör jag
släggors dån, brus och hammarslag,
ser en lyftkrans jättearm av stål
från en båt långt borta lossa kol.

Näktergal
slår du än din drill?
Blå kanal
finns du ännu till?
Spänner man om vintern skridskor på
där om sommaren roddbåtar gå?
Dröjer än någon Malmötös
hos en vän medan lindeblom strös
på en Slottsparksbänk som gjorts för två
när det skymmer i en grön berså?

Till allt detta skulle Hjalmar Gullberg återkomma – till fågelsången i synnerhet …