Kategoriarkiv: Malmö allmänna sjukhus – då

God fortsättning

… på det nya året!
Allt verkar sig likt tycker jag, men Malmö är ännu inte riktigt vaket. Själv känner jag att det är dags för ställtid. Att avsluta och börja om/fortsätta med det gamla i det nya året. 

Nyss, i förrgår, skrev jag om sist ut på Malmö allmänna sjukhus för hundra år sedan så det kan väl vara lämpligt att börja med vem som kom först ut året efter.

Först ut år 1918 på Malmö Allmänna sjukhus var också en flicka, Margit Ester Cecilia, dotter till Milda och Ernst  i kvarteret Rapphönan, kvarteret där i dag Stadshuset huserar. Hon levde större delen av sitt liv i Småland och jag misstänker att det var kärleken som förde henne dit. Liksom Margit Linnéa Frideborg, sist ut 1917, fick hon ett långt liv och självklart skulle det vara intressant att veta mer om båda dessa kvinnors liv och leverne. Det skulle inte alls förvåna mig om någon som vet mer om dem kommer att snubbla över de här inläggen i framtiden och delge oss något.

Under 1918, det år då första världskriget äntligen gick mot sitt slut, skulle det komma att födas färre barn än året tidigare på MAS, sammanlagt 1070, men hur många som föddes i hemmen under de två åren vet jag inget.

Vem som blev först ut i Malmö 2018 har nättidningen ännu inte berättat om, men hen har kanske inte så bråttom … ; )

Bilden som visar barnbördsavdelningens dagrum kommer från Medicinhistoriska Sällskapet i Lund.

Sist ut

… för hundra år sedan, den 31 december 1917, på Barnbördsavdelningen Malmö allmänna sjukhus kom Margit Linnéa Frideborg, en tös som förblev Malmö trogen hela sitt liv. Hon blev 95 år och jag tänker på allt hon hade kunnat berätta om livet då, om sånt som inte i står i historieböckerna.

Jag funderade över var på sjukhusområdet denna första barnbördsavdelning låg och gick till Otte Grönés Malmö allmänna sjukhus hundra år. Jag fick då veta att verksamheten var inrymd i en egen paviljong i närheten av administrationsbyggnaden och att den gynekologiska verksamheten där var ringa. I vilket fall som helst så föddes det året, 1917, 1257 barn och Margit Linnéa Frideborg var det tolvhundrafemtiosjunde. 

Bilden som visar avdelningens barnbad kommer från Medicinhistoriska Sällskapet i Lund. Jag hoppas att framöver kunna hitta en exteriörbild. År 1924 stod ett nytt barnbördshus klart och det finns det bild på, men nu är det 1917 som gäller.

Öppnar upp …

gamla-epidemisjukhuset

Så många gamla hus som ligger och tiger trots att de har så mycket att berätta. Som detta till exempel, det gamla Epidemisjukhuset på Zenithgatan omkring år 1900, idag ett av Malmö stads vårdboenden. Så dyker det upp ett vykort stämplat 1900 och samtalet kommer igång …

Gamla Epidemisjukhuset Celsiusgatan

Den information jag hittar om sjukhuset är att det bedrevs tuberkulos­vård under något år 1907 eller 1908 som en tillfällig lösning innan en paviljong med tillhörande ligghall stod färdig på Allmänna sjukhuset vid Pildammsvägen. Dessförinnan bedrevs tuberkulosvård i en paviljong vid hörnet Sallerupsvägen och Föreningsgatan. Tuberkulosvården drevs från sekelskiftet och fram till 1930-talet i Hälsovårdsnämndens regi. Det är i stort sett allt jag vet, just nu …

es-for-bloggen

Så dök det upp ännu en bild och frågorna blev ännu fler. Hur många byggnader tillhörde sjukhuset? Tittar jag på 1914 års Malmökarta så består Epidemisjukhuset av fyra byggnader, varav en mindre. Kanske en portvaktsstuga? På bilden ovan har jag fyra byggnader, men det stämmer inte riktigt med kartan ändå. Däremot är jag övertygad om att jag står på hörnet Zenithgatan och Celsiusgatan. 

epidemisjukhuset-karta

Så har jag ännu en lös tråd, men den kommer att knytas ihop. Har man en gång ställt frågan blir man mera uppmärksam. Man har en beredskap för svaren som kan komma när och där man minst anar. Det gäller bara att ha öppnat upp. : )  Jag vet alltså att gamla Epidemisjukhuset bedrev tuberkulosvård en kort tid, men jag vet inte när det byggdes. Troligtvis var det från början ett Epidemisjukhus, men vem byggde det och för vilka patienter?  Hur fungerade det mellan 1908 och fram till våra dagar? Och vilken var paviljongen på hörnet Sallerupsvägen och Föreningsgatan där det bedrevs tuberkulosvård runt förra sekelskiftet? Den senare en uppgift som jag hämtat från Medicinhistoriska sällskapet. Placerar detta inlägg under kategori Allmänna sjukhuset – då, och fyller på efterhand som det klarnar.

Malmö Epidemisjukhus paviljon

Ännu en bild och nu av ena paviljongen snett till höger, om man står vid sjukhusets entrébyggnad som sköterskorna på bild två. Man skymtar även Rörsjöskolan och det stämmer bra med kartan.

Nu vet jag att det gamla Epidemisjukhuset stod färdigbyggt 1880 och att det nya Epidemisjukhuset vid Allmänna sjukhuset togs i bruk 1908 då det gamla omvandlades till tuberkulosanstalt. Uppgifterna om att det runt 1900 skulle ha funnits en paviljong för tuberkulosvård på hörnet Föreningsgatan och Sallerupsvägen är jag nu lite tveksam till så de får ligga på is ett tag. Osvuret är bäst!

 

SUS

Hälsokällan

… Skånes Universitetssjukhus är Skånes största arbetsplats och ska nu bli ett av Europas modernaste sjukhus. Sex miljarder kronor investeras i Malmö sjukhusområde, ett tillväxtcentrum där sjukvård och forskning i världsklass samverkar med akademi och näringsliv. En läkande grön miljö och en självklar del av staden, bara ett stenkast från Citytunneln. Med tanke på att projektet innebär att riva en del, bygga om och bygga nytt har jag lagt in en del bilder i galleriet av Malmö allmänna sjukhus vid Södervärn som det såg ut i begynnelsen (1896) och några tiotal år framåt i tiden. Det finns väldigt många bilder att lägga in, men nu känner jag för en paus från just de bilderna, det blev för mycket sjukhus där ett tag … Sökte mig därför till Hälsokällan, Anders Olssons skulptur i brons och granit, som är placerad på baksidan av sjukhusets entrébyggnad vid Södra Förstadsgatan. Skulpturen är en gåva av Fritz Bauer, avsedd att vara en sinnebild för sjukhusets strävan att bringa hälsa och krafter åt dem, som anförtros åt dess vård. Blev besviken över att sinnebilden var torrlagd, men det finns kanske ett vettigt skäl till att det just nu saknas vatten i källan. Fritz Bauer var sjukhusläkare på Malmö allmänna sjukhus i början av 1900-talet och om hans betydelse för sjukhuset kan den intresserade läsa i Otto Grönés Malmö Allmänna Sjukhus 100 år Drag av sjukhusvården i Malmö fordom och nu utgiven av Allhems förlag.  

Det händer verkligen mycket i området och nästa rivning som lär bli i maj nästa år drabbar Medicinkliniken. Drabbar är nog fel uttryck, det är säkert tungrodda lokaler …

Fick klart för mig vilket som var det första barnbördshuset och det ligger precis till höger om skulpturen om man står med näsan mot källan på övre bilden. Det är en av de äldre vackra byggnaderna på området och de flesta som är födda i Malmö före 1944 har gjort sin entré i världen just här, övriga hänvisas till Jan Waldenströms gata 47 (då ingång 74 eller 77, tror jag). På baksidan av första barnbördshuset växer de vackraste päron och jag får en galen fundering över vem som ska äta dem.

BB baksida

Det känns lite knepigt att ströva omkring på ett sjukhusområde, men det år 120 år av vård som pågått här och det bör man våga titta på och fundera över. Om Framtidens Sjukhus Malmö har Region Skåne gett ut en liten folder som finns att hämta på Stadshuset. Det om detta just nu, och så på med vattnet! ; )

Det stundar bebisyra

Väntan

 … just nu en kunglig sådan och nedkomstsammanhang får mig att tänka på några gamla foton från Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets bildarkiv. Dessa foton togs i samband med att Hemmets Journal gjorde ett reportage från förlossningsavdelningen på Malmö allmänna sjukhus den 10 december 1954. Man får väl tolka bilden ovan som om att detta är en nybliven pappa som berättar den glada nyheten medan han bolmar på cigarren.

Från tidernas begynnelse och fram till slutet av 60-talet var pappan en tämligen undanskuffad figur när barnen gjorde sin entré, men det rådde den legendariska barnmorskan Signe Jansson på Ystad lasarett bot på. Signe förändrade på ett revolutionerande sätt den syn på barnafödandet som gällt tidigare och i det paketet ingick att pappan eller annan närstående person fick vara delaktig på hela resan. Metoden kom med tiden att användas i hela landet, men i Malmö anammade man mycket snabbt denna Ystadmodell som vi har  Signe Jansson att tacka för och glasrutan nedan är sedan länge ett minne blott. Det lilla underverket i bild bör snart vara 62 … ; )

bebi1

Salomon Sörensen

Epidemisjukhuset

Passerade under dagen denna byggnad, gamla Epidemisjukhuset i Malmö från 1904, och fick bevittna rivningen av den. Sjukhusområdet ska förnyas för att bli en del av staden och självklart måste sjukvården ha ändamålsenliga lokaler, men det var ändå en sorglig syn.

epedemisjukhuset 2

Arkitekt Salomon Sörensen (1856-1937) var den som ritade sjukhusets huvudbyggnad från 1896 som står kvar än idag. Sörensen var ansvarig för hela områdets utformning och ritade fram till 1930-talets början samtliga sjukhusets byggnader.

Sörensen föddes i Lund där fadern var verksam som byggmästare och arkitekt. Efter studier på Konstakademien i Köpenhamn gjorde han en längre studieresa i Europa och etablerade efter detta egen verksamhet i Malmö. År 1893 blev han utnämnd till stadsarkitekt i Malmö vilket innebar ett ansvar för stadens egna byggnadsprojekt och denna befattning innehade han till 1924. Slakthuset, Vattentornet vid Södervärn, Saluhallen vid Föreningstorget, Flensburgska barnsjukhuset, Mellersta Förstadsskolan och Östra Förstadsskolan är några av Sörensens kända skapelser. Han hade även en stor mängd uppdrag utanför Malmö. Förutom sjukhusbyggnader på flera orter står han bland annat bakom kyrkor, bankbyggnader och universitetsinstitutioner. Han ritade även några villor som sedan länge är rivna. Även sin egen villa Quisisana, ”Här hämtas hälsa”, på Limhamnsvägen ritade han, men även denna är riven. Han avled i Köpenhamn där han bodde mellan åren 1933 och 1937.

Saluhallen södra

Men än lever Salomon Sörensen! Som här exempelvis Saluhallen på Föreningsgatan.