Kategoriarkiv: Malmöfotografer

Cecilia Ahlström /23

Jag återvänder till föregående inläggs foto av brudparet Lyda Maria och Fritz Pålsson med sina vittnen, Bror Forsell och Anna Gustavsson. Det finns lite till att säga om det. Vi börjar med fotografen K. Sörensen. K står för Karin Sörensen som hade fotoateljé i Malmö fram till 1898 då hon gifte sig. Troligtvis var det därför inte Karin som tog bröllopsbilden daterad 1910 utan hennes bror L.P. Sörensen som övertog ateljén efter Karin. På Malmö Stadsarkiv pågår fortfarande utställningen Kvinnliga fotografer i Malmö mellan åren 1860-1920, en utställning som berättar mera om Karin och andra kvinnliga fotografer under nämnda år,   

Så har vi bröllopsvittnet längst upp till vänster som, om jag inte är helt felunderrättad, bör vara boktryckaren och konstnären Bror Forsell, född i Malmö 1883. Forsell studerade konst i Tyskland, Köpenhamn och Paris och debuterade som konstnär med en samlingsutställning i Köpenhamn år 1913. Hans konst består av porträtt, stadsbilder och landskapsmotiv och finns representerad på Malmö Museum. Forsell avled i Malmö 1959. Nedan motiv från Valleberga signerat Bror Forsell. 

Man kan ju hoppas att Lydia Maria och Fritz fick en målning av Bror Forsell i lysnings/bröllopspresent.

Bakom kameran i mantilj och krinolin

Hon var tidig, Mamsell Hilda Sjölin. År 1860 öppnade hon ateljé som Malmös första kvinnliga fotograf och om vi ska tro Bertil Widerbergs beskrivning av hennes kvaliteter som fotograf i Sydsvenskans årsbok från 1964, var Hilda “den bästa fotografen i sin tid”. Redan sextio år innan kvinnor fick politisk rösträtt var Hilda yrkesverksam som fotograf och som för att muta in sitt revir förde hon dessutom annonskrig mot stadens första fasta fotograf C.M Tullberg …

Och Hilda var inte ensam kvinna i Malmö om att ägna sig åt fotografyrket. Ett, för tiden, stort antal kvinnor öppnade och drev fotoateljéer under kommande decennier.

Som en (kanske indirekt) följd av samhällets omdaning mellan 1850 och fram till 1920, tog allt fler kvinnor plats i det offentliga rummet. Framför allt var det medel- och överklassens kvinnor som bröt tidigare obrytbara mönster och lämnade hemmasfären. Att just yrket fotograf accepterades som ett kvinnoyrke kan bero på att det ofta – för kvinnor – utövades i ateljén. Denna var inte helt olik hemmets rum och kan därför liknas vid ett slags mellanrum mellan det privata och offentliga. Omständigheten att kvinnan tågade ut ur hemmets sfär och in i yrkeslivets, förmildrades också av att det ofta satt kvinnor och barn framför kameran. Porträtt tagna av kvinnor beskrivs inte sällan som ”fina och känsliga”.

Hilda Sjölin utmärkte sig inte endast genom sin, för tiden, aggressiva annonsering. Hon var dessutom modig nog att visa sig i det skarpa dagsljuset med sin kamera.

Helena Cederholm
Inläggsförfattare

Malmös kvinnliga fotografer

Hilma Rude  (1866-1937) drev en egen fotoateljé på Södergatan i Malmö från 1895 till cirka 1925. 

Redan på 1860-talet etablerade sig många kvinnor som fotografer. De var porträttfotografer. Deras verk sitter ofta gömda i privata album, men själva har de blivit osynliga i den svenska fotohistorien. Det krävdes att man var en mycket framgångsrik porträttfotograf för att överhuvudtaget bli ihågkommen, men de kvinnliga yrkesutövarna uppmärksammades ändå inte i någon större utsträckning. Deras namn fanns ofta gömda under firmabeteckning, efterträdare eller under männens namn om de var gifta med fotografer. Det är aldrig för sent tänkte jag och testade lite andra sätt än bildgalleriet och bloggen att berätta om dem. Jag anpassade några fotografers porträttbaksidor till en stor tändsticksask, tryckte ut dem på ett fint fotopapper och monterade. Baksidan av asken fick en liten berättelse om dåtida kvinnliga fotografer. Jag visade dem lite här och där och vilket gensvar jag fick! Vid den här tiden tänds mycket ljus vid fika så askarna har blivit en snackis på några företags fikaraster. En del har blivit gåbortspresenter och andra kommer att utdelas av tomten. Just nu hinner jag inte göra fler, men nytt år innebär fortsatta berättelser om Malmös kvinnliga fotografer. 

Tre flugor i en smäll

… tänkte fotograf Fagercrantz, men vad mannen som ville föreviga sig själv och sin spegel tänkte om den tredje flugan får vi aldrig veta …

Konstnären Leon Fagercrantz (1866-1935), svensk fotograf och målare, var son till Carolina Christina Pettersson och Malmöfotografen Måns Fagercrantz (1831-1902). Leon studerade konst i Stockholm, Köpenhamn och Berlin och bosatte sig i slutet av 1890-talet i Malmö där han 1903 övertog sin fars fotoateljé på Norra Vallgatan 108. Han började med porträttfotografering för visitkort, men fotograferade även stadsmiljöer, främst i Malmö.


Fagercrantz fotoateljé Norra Vallgatan 108.


Gungande barn i Rörsjömarken cirka 1910.

Han målade också stadsvyer, kanalmotiv, genrebilder, byggnader från gamla Malmö och porträtt.


Rökande gosse olja på duk, okänt årtal.

Leons landskapsmålningar består oftast av blommande idyller från gårdar i Bara och Falsterbo och han lär vara representerad med ett porträtt på Torups slott. 

Nu är även Leon Fagercrantz på plats bland Malmökolleger i kategorin Malmöfotografer.

Ännu ett

… kabinettsfoto taget av Otto Pettersson född i Lund år 1831. Otto hade fotoateljé i både Lund och Malmö. I Lund lär han ha varit verksam mellan åren 1865 till 1880 och därefter i Malmö fram till sin död år 1888. Jag har för mig att även Ottos fru var verksam som fotograf i Malmö, men kan i skrivande stund inte minnas var jag läst det. Det kommer helt säkert …

Jo, nu minns jag! I en diskussion på Sveriges Släktforskarförbunds hemsida Rötter framkom att fotografen Elise Pettersson (1839-1911) efter maken Ottos död år 1888 drev fotoateljén i Malmö vidare och att hon även var verksam i Hässleholm. Tyvärr finns inga fotografier som bär Elises namn, men hon kan mycket väl ha stått bakom kameran på foton märkta O Pettersson.

Vi kan väl anta att kvinnan som Otto eller Elise förevigade var skådespelerska, skridskoprinsessa! ; ) eller något ditåt, för det kan väl knappast vara fråga om en vardagsstass?

Ja, så var även Otto och Elise välkomnade bland Malmöfotograferna. 

Johannes Zehngraf

… Malmöfotograf, om än bara för några år.

Johannes Zehngraf (1857-1908) som var född i Nyköbing Falster i Danmark lärde sig porträttfotografering av sin far och satte upp fotoateljé i Ålborg, Odense och Malmö. Ha visade sig tidigt i livet vara en talangfull tecknare och erfarenheterna av fotoretuschering lär ha varit en bidragande orsak till att han med tiden blev miniporträttmålare. Han drev mellan åren 1886 och 1889 en fotoateljé på Södergatan 16 i Malmö, men flyttade därefter till Berlin och gick över till miniporträttets konstart. I hans kundkrets ingick många av Europas kungahus och furstendömen. Här några kundexempel: Christian IX, Drottning Olga av Grekland, Tsar Alexander III, Kejsarinnan Dagmar, Tsar Nicolai II, Storfursten Georg av Ryssland, Prinsessan Maud, senare drottning av Norge, Barnporträtt av prins Olav (V) av Norge, Kejsar Wilhelm II och Rikskansler Otto von Bismarck. Lite kort tid i Malmö, men o.k. han kan få platsa bland Malmöfotograferna ändå och dessutom förvaras plåten här. ; )

Troligtvis föreställer inte övre bilden Johannes själv. 

Det här är Maj-Etel

… och hon lär vara fotografen Frans Weyers dotter. Något närmre fotodatum finns inte, men eftersom Frans var född 1883 så kan väl fotot vara taget cirka 1910. (Det visade sig senare att Maj-Etel var född 1917 så jag ändrar till 1922-23 nånting …) Tittar jag närmare på bilden så tror jag att den togs för att dokumentera att hon fått mässling eller kanske vattkoppor. Hon är rätt påbyltad med filt och sjal som inte kan ha varit direkt febernedsättande, men bilden nedan visar att hon trots det piggnade till.

Bilderna kommer från Malmö Museers arkiv och det kommer fler och lite mer om och av fotograf Weyer.

Frans Persson Weijer senare Weyer (1883 – 1963)  som var född i Hammarlöv på Söderslätt lär ha arbetat som fotograf i Hörby kommun omkring 1900 och startade 1903 egen fotoateljé i Sölvesborg som han drev i fem år. År 1908 kom han till Malmö och satte upp ateljé på Möllevångstorget 6 som han innehade till 1915. Mellan 1914 och 1915 drev han även Atelier Baltia (Baltiska utställningen!) på Stortorget.

Utöver att vara porträttfotograf förevigade Frans Malmöhem, Folkets Park, skolor, fester och sammankomster för föreningar och sällskap och så familjen förstås. Icke minst Maj-Etel! Frans ateljé hittar jag sedan mellan åren 1929 och 1945 på Drottninggatan 12 i Malmö. Det finns många uppgifter om dåtida fotografer, men problemet är att uppgifterna oftast skiljer sig åt, men jag rättar mig efter Nordiska Museets fotografregister. Det behöver i och för sig inte vara en garanti, men det brukar stämma på ett ungefär i alla fall. Om man får tro nedanstående bild verkar det som om Frans på senare år slog ihop boende och ateljé i närheten av Stjärnplan och bilden blev kanske till någon form av reklamkort.

Då blev Weyers nästan granne med Ida Malmström och hennes Café Dala. Världen är liten! Jag spånar vidare …