… och sedan sköt jag in den! 

 Det gjorde han ju bra!
  ; )
MFF – HIF
2 – 0

Malmö FF mötte IFK Göteborg hemma och det blev 3 – 1!
Jag sjunger, åh åh, jag svävar, högt i det blå …
: )

… men visst det gick det bra för di blåe igår?! ; )

 Malmö FF  – Jönköpings Södra IF 4 – 1

Malmö FF – Örebro SK
Swedbank Stadion, måndag 11/7 kl 19.00

Malmö FF – Laget i mitt hjärta!

Malmö FF – Örebro SK
1 – 0
: )

 Ja, vad ska man säga om dagens derby HIF – MFF? Jag tar till Jacques Werups berömda replik som är så malmöitisk som bara någonting kan bli, bara för att prata bort resultatet …  Ni har säkert hört eller läst om detta i  Werups bok Hemstaden, men jag citerar ändå:

Det var en match mellan MFF och HIF, arvfienden från Helsingborg, årets match. Jag var knappt tio år och MFF kunde för mig ’aldrig’ förlora. Men HIF ledde med 2-0 en halvtimme in i andra halvlek, ’Kajan’ stod i mål för ’di blåe’, Tore Svensson hade blivit skadad och på den tiden fanns inga nya spelare att ta in. Kalle Svensson i HIF-målet gjorde fantomräddningar och tiden gick. Smågrabbarna bakom målen på matcherna de åren, det vore otänkbart idag, tänk hundratals fanatiker nästan inne på planen, i ryggen på målvakterna, hängande i nätmaskorna. Nåväl, en och annan vuxen låg också där, en och annan komplett fotbollstokig vuxen, och det var just en sådan som fällde det minnesvärda yttrandet.

När domaren blåste frispark för HIF, jublade en helsingborgare, en halvvuxen grabb som nästlat sig in bland MFF-supportrarna. Det blev dödstyst bakom målet men bums kom repliken: ’Adu, gå po match i en sån rockajävel’. En säkert fyrtioårig man hade fällt yttrandet och han granskade helsingborgsgrabben med yttersta förakt. Pojken hade verkligen en lustig rock, urmodig och bondsk! Alla lymlarna bakom målet skrattade naturligtvis grymt ut den tafatte tonåringen.

’Gå po match i en sån rockajävel!’ Det dödligt trångsynta men också sinnet för detaljens storslagenhet. Av sådant består en hel art av malmöitisk humor, ofta skändlig men aldrig möjlig att förväxla med dumhet hos upphovsmannen. Det är den sortens småsinta eller storsinta sinne för skämt som i årtusenden kommer att rädda mången malmöbo från att gå på minor i jämmerdalen.

Man får ju betänka att det här var under de allsvenska matchernas lugnaste år, 50-och 60-talen, alltså före det att bengalerna, smällarna och annat sattyg gjort sitt intåg i matcherna.

Fotot, MFF modell 50-tal från bokensmittuppslag, är förmodligen plockat från något gammalt Rekordmagasin.

Stående från vänster: Tore Söderholm, Henry Thillberg, ? Larsson, Nils-Åke Sandell, Pravitz Öberg, Bertil Nilsson.
Knästående från vänster: Åke Hansson, Sune Sandberg, Tore Svensson, Arne Månsson och Arthur Jönsson.

Nu kan vi väl bara gå vidare …?   ; )

Malmö FF – BK Häcken
Swedbank Stadion, söndag 1/5 kl 17.30 (om nio minuter)

Malmö FF – BK Häcken
3 – 0
: ) 

 … i lådan som kastade smällaren i gårdagens match mellan IFK Göteborg och Malmö FF och inte heller kan man väl beskylla de som vräkte ur sig otidigheter mot en eller flera spelare på plan för att vara särskilt skarpa. Slöare i eggen än att klara av att lösa biljett och hitta sin sittplats på en fotbollsmatch är de ju ändå inte och därför tror jag att det finns en möjlighet att åtminstone den som kastade smällaren efter ett kännbart straff skulle begripa sambandet smällare – straff. Kanske skulle rent av några presumtiva kastare då också förstå sambandet …

Som åskådare till vilken annan tävling som helst finns det ju inte på kartan att man skulle kunna slänga in något, med eller utan ljud, på scen utan att bli bortledd och straffad för tilltaget, så varför ska en fotbollsmatch vara undantagen? Nu höjs det åter röster för kollektiva bestraffningar, men rensar det knivlådan? Vi pratar alltså om ett tilltag som kan ge någon annan fysiska och psykiska skador.

… och Konsekvenser är ett krav!