… förr eller senare!
Våren omkring 1950  fångad av Gunnar Lundh. 
Håll ut!
; )

Ibland när jag studerar bilder undrar jag över vem som betraktar vem och det här är ett sådant tillfälle. Det bilden kan berätta, om vi nu bortser från tingen, kan nog variera – beroende på betraktaren.

Ur Gunnar Sixtenssons bildsamling daterad 1925

 Att vara ”kort i rocken” var inget hinder för att ”ratta” det här stiliga ekipaget märkt ”Maj-Britts förste – Kanalen”. Bilden är tagen i Malmö omkring 1920, men var tål att tänka på. Studerade barnvagnstillverkaren A W Nilssons priskurant från 1914 och fick veta att en barnvagn som denna hade en tät och avtagbar korg och hängunderrede med porslinshandtag. Vidare var korgen invändigt klädd med läderklot? och försedd med 50 cm höga patenthjul. Ville man (vilket man tydligen ville i detta fall) ha hjulen gummiklädda kostade vagnen 92 kronor, jämfört med 84 utan denna extra lyx. Lägger vi då sex år till på det så var man nog uppe i en hundring jämt. Ja, vad gör man inte för ”den förste”?

Ur Gunnar Sixtensson bildsamling

Pilstorpsgården sedd från Rönneholmsvägen

Hade nästan gett upp hoppet om att få se Pilstorpsgården på foto, men skam den som ger sig. Pilstorpsparken, på andra sidan Rönneholmsvägen, finns det däremot gott om bilder av. Men nu var det gården med de halmtäckta taken det gällde och den lär ha fått sitt namn efter poppelpilarna i parken. Den anlades i slutet av 1700-talet av Gustav af Trolle och bestod  av 3,5 tunnland, varav 1,5 tunnland lär ha varit en vacker trädgård med vilda träd och fruktträd. Gårdens byggnader låg utmed Rönneholmsvägen och Villagatan (nuvarande Fersens väg) och trädgården norr om, mot nuvarande Helmfeltsgatan där Kockums järnväg tidigare löpte.

Gården Pilstorp är egentligen mest omtalad i samband med 1896 års Industriutställning då den tjänade som stomme till utställningens huvudrestaurang. Sommarteatern som ingick i samma utställning låg sydväst om restaurangen, ungefär mitt emot den leende kvinnan på fotot. Det var på denna sommarteater som Malmöborna fick ta del av kinematographen – den nya uppfinningen från Paris och filmpremiären ägde rum den 28 juni. Det talas egentligen alldeles för lite om Industriställningen i Malmö 1896, men för ögonblicket är jag nöjd med att se Pilstorp vilande i lantlig stilla ro.

Fotot är troligtvis taget omkring år 1900 och fotografen är okänd.

… och jag önskar alla Malmöblickars läsare en Glad Helg!

… barndom och ska de va, ska de va Johannas uppfyller mig alltid i hörnet av Föreningsgatan och Ehrensvärdsgatan. Igår gick jag in i butiken och kom ut med en liten spettkaka i kassen. Min mamma som älskade spettkaka och alltid berättade om Johanna ler nog i sin himmel …

Johanna Jeppsson startade sitt första bageri 1928 (okänt var) efter att dessförinnan ha bakat spettkaka tillsammans med sin mor och farmor i Häckeberga. På bilden ovan, daterad 1917, ses hon baka tillsammans med sin farmor Ida Håkansson. År 1937 öppnade Johanna ett spettkaksbageri på Spångatan i Malmö och där arbetade hon fram till sin död 1952. Sonen Helmer tog sedan över bageriet och flyttade 1970 verksamheten till Föreningsgatan 85. Där ligger den än i dag och säger: spettkakebutiken för Malmö – i tiden … Där lånade jag lite av kungens valspråk, men det var den känslan jag fick i butiken. : )

Förr bakades spettkakan över öppen eld, men idag bakas den med elektrisk uppvärmning och formarna snurras runt maskinellt. Smeten spritsas på i lager efter lager på de koniska formarna och när kakorna är färdiggräddade och torra, spritsar man på den vita glasyren. Ett hantverk som kan ta timmar beroende på spettkakans storlek. Spettkakan kommer ursprungligen från Tyskland/Österrike och uppfanns inte, som man skulle kunna tro, av skåningarna. Den nämns första gången i Sverige 1644 och under 1800-talet skulle det finnas en spettkaka vid varje festligt tillfälle. Av någon anledning stannade denna kaka just i Skåne där den har bevarats och utvecklats och den läckraste och sprödaste spiddekagan kommer självklart från Johanna Jeppssons i Malmö. ; )

… när våren flörtar med oss på allvar, kräver sitt i bildväg.
Njut av sol och bild!

På trappan till S:t Johannes kyrka – Rosornas kyrka – 1920.
Ur Gunnar Sixtenssons bildsamling

… kända såväl som okända genom tiderna, har alla någonting att berätta. Visst blir man väl nyfiken på denna kvinna i en trädgård i Malmö. Vem var hon? Var hon fotograf eller fotograferade hon för nöjes skull och vem kan ha stått framför kameran? Så mycken kvinnohistoria som sitter outforskad i våra gamla album eller ligger i våra lådor. Vi måste plocka fram dem, leta upp dem i arkiven och låta dem berätta …

Foto ur Gunnar Sixtensson bildsamling

Klockan är tre och ingen behöver vänta på taxi …
En dag vid Centralen på 60-talet.

Foto Gunnar Sixtensson

 … eller Rivieran för 372- ? Vilken resa det blev vet vi inte, men vi vet att det är Gunnar Sixtensson som står utanför Nordisk Resebureau på Stortorget 9 någon gång i slutet av 1930-talet.

Nordisk Resebyrå, inregistrerad år 1899 under namnet Göteborgs Resebyrå, förvärvade 1904 den år 1897 grundade Stockholms Resebyrå och ändrade samtidigt namn till Nordisk Resebyrå. Från och med år 1919 hade byrån huvudkontor i Göteborg och filialer i Stockholm, Malmö och S:t Petersburg. Om man betänker att detta var i slutet av 30-talet får man väl ändå säga att det blivit betydligt billigare att resa.

Vem som tog denna fantastiska bild är tyvärr okänt.