… på ”heta hörnan” – Norra Vallgatan och S:t Gertrudsgatan!
Det räckte tydligen … 😉
Då mötte nu …
Lämna ett svar
Kategoriarkiv: Aktuellt i Malmö
Hur ska detta sluta?
I anrik miljö!
I slutet av 1700-talet var det många malmöborgare som köpte mark i stadens utkanter. Samuel Johan Björkman var en av dem. Han gifte sig med Anna Catharina Bager och förmodligen var det svärfar, Peter Bager, ägare till Petersborg som tipsade om att marken var till salu.
Björkman började bygga och gården fick namn efter hustrun – Catharinetorp – idag Katrinetorp. Syftet med gården var inte i första hand att ge förtjänst, utan det planerade boningshuset skulle snarare tjäna som statusmarkör. För den uppåtsträvande borgarklassen var det ett ideal att efterlikna den godsägande adeln och ett flertal herrgårdsliknande byggnader uppfördes i Malmö. Katrinetorp är en av dem som finns kvar.
Björkman avled 1809, innan byggandet av boningshuset kommit ingång, så änkan Catharina blev tvungen att överlåta gården till sin yngre bror, Erland Bager. Erland lät uppföra den planerade huvudbyggnaden och den stod klar 1813. Arkitekt och byggmästare var den produktive Anders Lundberg, en av Malmös tidiga storbyggmästare.
År 1818 uppfördes den västra flygeln som fick samma mått som sin redan byggda östra motsvarighet. Den senare brann upp vid den eldsvåda 1826 som ödelade alla byggnaderna, förutom huvudbyggnaden och den västra flygeln.
Erland Gabriel Bager ville att hans hus skulle vara vackra även inomhus och anlitade därför Christian Gernandt, en dekorationsmålare på modet. Bager fortsatte också med hjälp av trädgårdsmästaren Hinrick Nyman det redan påbörjade anläggandet av trädgård och park.
År 1832 övertogs Katrinetorp av Thomas Frick, industrimagnat och en av stadens rikaste män, för att användas som sommarnöje. Under hans tid återuppbyggdes den östra flygeln. Under perioden 1867 till 1901 drev sonen, David Frick, Katrinetorp. Han vårdade prydnads- och köksträdgårdarna och den stora engelska parken, och anläggningarna idag är nästan identiska med de ursprungliga.
Det var täta ägarbyten av Katrinetorp i början på 1900-talet. Den siste private ägaren avled 1937 och gården gick på auktion. Eftersom tiderna var osäkra vågade ingen bjuda, vilket innebar att Malmö stad köpte egendomen och arrenderade ut marken. 1992 var gården i dåligt skick och staden beslöt då att den skulle rustas upp som en del i det planerade rekreationsområdet Lindängelund. Idag är Katrinetorp ett omtyckt utflyktsmål för blomsterälskare. Här finns kafé och restaurang och möjlighet att hålla konferenser och fester i den vackert renoverade huvudbyggnaden.
Nu är det nog!
Måndagen den 1 december 2014
Premiär för Faust och Helena
… på Operaverkstan den 19 december 2014! Föreställningen, en poetisk enaktare, utspelas i cafémiljö inspirerad av Baltiska utställningen 1914. Låter detta intressant så tänk på att speltiden är kort, sista föreställningen ges redan den 10 januari 2015.
Faust & Helena är en tonsättning av Eugène Adenis romantiska poem om Faust som i drömmen ser den undersköna Helena. Operan framförs i cafémiljö inspirerad av Årstapaviljongen på Baltiska utställningen och jugendstilens långa linjer märks såväl i miljön som i musiken. Vi bjuder dessutom på flera andra stycken av Lili Boulanger och delar ur sonater av Debussy.
Dörrarna in till salongen öppnar i god tid innan föreställningen för att du i lugn och ro ska kunna köpa förtäring och slå dig ner i vårt café.
Mer om föreställningen kan du läsa här: Faust & Helena
Hur gick mötet, Carina?
Vi driver också på för att Sverige ska lyfta frågan i EU för att utöva påtryckningar på Rumänien. På fredag möter jag ansvarig minister för att ytterligare lyfta frågan.
Carina Nilsson (S), kommunalråd med ansvar för vård och omsorg
Jodå, jag läste idag att: EU-migranter i Malmö får en egen mötesplats där det erbjuds frukost, dusch- och tvättmöjligheter. Verksamheten drivs av Stadsmissionen – som får miljonstöd av Malmö stad.
Det är bra – men det gör knappast trottoaren varmare!
Annorlunda Malmöhistoria – vykortsvittnen berättar
Kära Mamma! Så här ser tornet ut med sitt afblåsta tak. Vi står just och ser på hur det sviktar, så det faller nog alldeles i kväll.
Malmös historia har skildrats av forskare och skönlitterära författare i väldigt många sammanhang – i monografier, flerbandsverk, arkeologiska specialstudier och memoarer. Gemensamt för framställningarna är bland annat att de är bakåtblickande – författarna har haft facit i handen. I denna bok låter Rickard Bengtsson historien tala för sig själv genom personer som en gång levt och verkat i staden under 1900-talets första hälft. Dessa har inte skrivit ner sina intryck i form av memoarer eller annan tryckt litteratur, utan har förmedlat dem genom att skriva och skicka vykort som föreställer det de har sett eller upplevt. Avsändarna är i många fall ögonvittnen, men mer eller mindre anonyma – de framträder bara med förnamn.
Vissa kort har karaktär av reportagevykort.
Rickard Bengtsson har sedan 1979 publicerat en rad artiklar och böcker med Malmöhistorisk anknytning, främst rörande äldre förhållanden inom tullväsendet ur ett såväl lokalt perspektiv som på riksnivå. Denna bok baserar sig på hans omfattande Malmötopografiska vykortssamling.
Annorlunda Malmöhistoria – vykortsvittnen berättar finns nu i Den Bildens bokgalleri!
Äntligen!
Ina Herslow, Werna Callmer och Eva Berg von Linde!
År 1913 anhöll styrelsen för Biblioteks- och föreläsningsföreningen att få upprätta ett barnbibliotek i lokaler som låg anslutna till huvudbiblioteket i Tunneln på Adelgatan i Malmö. Drätselkammaren sade nej till detta eftersom de hade en tanke om att flytta både huvudbibliotek och ett tilltänkt barnbibliotek till stadens ytterområden.
Samtidigt med detta hade Ina, Werna och Eva bedrivit bokutlåning i samband med skolbespisning och kunde i februari 1914 meddela biblioteksstyrelsen att de av kommittén för Barnens dag fått anslag för att upprätta ett barnbibliotek. Nu hade de gått i författning om ett sådant att ställas ut på den Baltiska utställningen sommaren samma år. Barnbiblioteket byggdes upp efter samma principer som barnbiblioteket i Stockholm och Valfrid Palmgren som var en svensk bibliotekspionjär bidrog med idéer och råd till de tre Malmökvinnorna. Valfrid Palmgren tog initiativ till och startade det första svenska barnbiblioteket i Stockholm 1912.
De tre Malmökvinnorna erbjöd Malmö stad att efter utställningens slut överta biblioteket med inredning och böcker. Ina Herslow erbjöd en lokal för ändamålet under fem år – en lägenhet på Södra Förstadsgatan 38 i Centralpalatset, men förutsättningen var att stadsfullmäktige beviljade medel för underhåll. Både biblioteksstyrelsen och stadsfullmäktige accepterade erbjudandet och den 6 november 1914 kunde biblioteket slå upp sina portar. Den först anställda assistenten var Helja Jacobson – Malmös första barnbibliotekarie.
Malmö barnbibliotek blev en omedelbar succé. Redan efter två månader kunde Helja Jacobson och hennes kolleger — två assistenter och ett tiotal frivilliga — räkna till 500 inskrivna låntagare. Antalet lån uppgick till cirka 4000. Vid april månads utgång 1915, hade 23 525 barn besökt läsesalen. År 1915 kunde man räkna sammanlagt cirka 31 500 lån.
Barnbiblioteket blev kvar på Södra Förstadsgatan i tio år och flyttade sedan först till Jöns Filsgatan och därefter, 1927, till Södra Vallgatan 3. Där blev man kvar ända till 1946 då de tillsammans med huvudbiblioteket i Tunneln flyttade in i museets tidigare byggnad på Regementsgatan.
Malmö
… Sveriges bästa idrottsstad 2014
har firat svenska mästarna i fotboll – FC Rosengård och Malmö FF!
