En mycket speciell känsla att exakt på dagen 100 år efter invigningen av Baltiska utställningen i Malmö, uppleva delar av den konsert som gavs vid invigningen, ikväll framförd av Malmö Akademiska Kör och Orkester. Huvudnumret, Hugo Alvéns kantat Baltiska hav som skrevs speciellt för detta tillfälle, har inte framförts sedan dess – inte förrän ikväll. Det infann sig en märklig känsla av gemenskap med människor som för länge sedan är borta.
…”där jag kan höra alla måsarna …” : )
Malmö den 23 april 2014
Hörnet Norra Vallgatan och Frans Suellsgatan
… regiongul påskparad? Hoppas på det senare! : )
Trevligt att man sparar på gamla ringledningar. Ser inbjudande ut! Om jag skulle trycka!? Meen, tänk om någon jungfru från tidigt 1900-tal kommer och öppnar. Då har jag nog gått för långt i min nyfikenhet på gamla tider och hamnat på ”andra sidan”. Kanske inte skulle bli fler blogginlägg. ; ) Busringer och sticker snabbt …….
Malmö den 13 april 2014 09.19
Joo, jag vet att det är söndag, men det finns ju gränser … ; )
Verkar som om Limhamns församlingshus har anammat Bodil Jönssons teorier om tid och infört ställtid. Mellan 13 och 15 och 15 och 18. Förmodligen ställer man i ordning, ställer av och ställer om, kanske även i det inre. Det mesta lär bli bättre gjort och blir roligare, om man får den ställtid man behöver. Heja Limhamn!
… så kanske du får se en spårvägsrosett! Trafikstarten i Malmö för elektriska spårvagnar skedde i december 1906. Här och var inom Gamla staden och innerstaden utanför kanalerna ser man dessa kontaktledningsfästen som kallades rosetter. De fick namnet på grund av sin säregna form och de fästes direkt i husväggarna där gatorna var förhållandevis smala. Här går jag över hundra år senare och studerar dessa kvarlämnade rester av Malmös spårvägstrafik på husväggarna. Rosetterna är pjäser på flera kilo och sitter, förhoppningsvis, väl förankrade i väggarna.
”På Gasverksgatan!” Fel, fel, fel! Platsen heter nu Ola Billgrens! Konstnären Ola Billgren (1940 – 2001), en Malmö-ikon och en regionens konstnär, prisad och hyllad i hela landet, men med förankring i Skåne. Liksom de flesta i sin generation arbetade han inte för att nå ut internationellt. Ola älskade Löderup, det lilla samhället där han växte upp. Tåg till Ystad och buss till Löderup för Ola hade inget körkort. Flygbåten till Köpenhamn som han såg som sin huvudstad, inte Stockholm …
På konsthallen Rooseum Moderna Museet i Malmö invigdes den 12 januari en minnesutställning med ett 40-tal målningar av Ola Billgren, de flesta snabbt och villigt utlånade av privata ägare i Skåne. Målningarna fyllde den stora hallen. Det gjorde publiken också – 11 000 besökare under den första veckan. Köer ringlade ut på gatan …
Det här verkar väl vara ett lämpligt namn på denna plats, men jag funderar över hur namngivning av gator och platser egentligen går till. Surfade runt lite och hittade en ”Remiss avseende förslag till namn på gator, vägar, allmänna platser m.m. i Malmö, men det där tar jag i kommande inlägg. Då ska jag berätta om Dag Hammarskjölds torg och Birgit Nilssons bro och ni kan kanske ana var vi då kommer att hamna.
Ingen har väl missat att hela takplåten på S:t Pauli kyrka har rivits och bytts ut. Kyrkan har ändrat utseende eftersom det nya taket är av aluminium som inte ska målas. Gröna takytor och torn är nu silvergrå och blanka – mycket blanka. Har alltid trott att den gröna färgen var ärgad koppar, men den ursprungliga färgen lär ha varit grå eftersom taket var av galvad plåt som nu var ordentligt angripen av rost och hade börjat läcka. Med tanke på att obehandlad aluminium klarar sig mycket bättre och längre i påfrestande miljöer och inte behöver underhållas, lär vi nog få se mera av aluminium på våra åldrande byggnader. Det hela är godkänt av Länsstyrelsen och hantverkstraditionen kommer att bibehållas eftersom det ställs lika höga krav på hantverkskunskaper att lägga ett aluminiumtak som att lägga ett koppartak. Vi lär kunna trösta oss med att det efter hand sker en viss avmattning av glansen eftersom ytan oxiderar något och en ”tilltalande mellangrå” nyans är utlovad. San Giaocchinokyrkan i Vatikanen har fått tjäna som inspiration och exempel i detta arbete eftersom det taket legat utan åtgärder sedan 1897. Svarade på mina frågor gjorde Svenska kyrkan, Länsstyrelsen och plåtkonsulten.
Kisar lite bakåt också … Under åren 1882 respektive 1880 invigdes S:t Pauli i Rörsjöstaden och Caroli kyrka i den gamla stadskärnan. Båda kyrkorna har Stockholmsarkitekten Emil Langlet som upphovsman. Han framhöll centralformen som ideal och var specialist på centralkyrkor. Han ritade flera liknande kyrkor runt om i landet. Det viktiga var att det heliga ordet kunde höras av hela församlingen och att prästen syntes tydligt. ; )
