… och kasta sitt fagraste ljus över Skåne
på höga och låga, på stort och på smått
på statarens koja och ädlingens slott.

Skånska slott och herresäten får oss kanske i första hand att tänka på Edvard Persson som gjorde den här sången riksbekant långt innan textförfattaren Hjalmar Gullberg blivit riktigt berömd som poet. Texten skrev Gullberg tillsammans med biblioteksamanuensen Bengt Hjelmqvist till Oscar Winges nyårsrevy Sicken blomma på Hippodromen 1929 som hade premiär nyårsafton 1928.

 I en annan visa i samma revy skrev Gullberg så här om Malmö:

Sundets brus
och en klockbojs sång
– Malmöhus där jag lekt en gång.
Barndomsminnen som sagt farväl
stiga ur glömskans dunkel för min själ.

O Malmö
du mina drömmars stad
mitt hjärtas ankarplats
på jordens rund.

O Malmö 
från världens maskerad 
går åter min seglats
till Öresund.
Längtande viskar jag ditt namn
när trött jag söker hamn
på fjärran hav.
Mitt pass är stämplat ’Malmö’.
Dit pekar min kompass
O mitt Malmö,
dig håller jag av.

O Malmö
Fjärran från Kockums varv hör jag
släggors dån, brus och hammarslag,
ser en lyftkrans jättearm av stål
från en båt långt borta lossa kol.

Näktergal
slår du än din drill?
Blå kanal
finns du ännu till?
Spänner man om vintern skridskor på
där om sommaren roddbåtar gå?
Dröjer än någon Malmötös
hos en vän medan lindeblom strös
på en Slottsparksbänk som gjorts för två
när det skymmer i en grön berså?

Till allt detta skulle Hjalmar Gullberg återkomma – till fågelsången i synnerhet …