Medan vi duckar

Lämna ett svar

Har ni tänkt på hur gamla bilder av människor, platser och händelser ökat på sociala medier? Jag tror att vi i hotfulla tider tar fram och tittar på det som är och har varit viktigt för oss. Våra nära och kära, de som finns och som har funnits. Våra rötter! Vi skalar av och mycket av det som vi tidigare trodde var viktigt för oss skänker vi inte särskilt många tankar. 

För vår egen och andras skull får vi fortsätta att både ducka och ge viruset en bredsida ett bra tag till, men när ljuset i tunneln blir synligt tror jag att vi är mera måna om varandra och bättre inser vad som är viktigt i livet.

Håll ut!

Bilden ovan är tagen ur Bertil Widerbergs fotosamling. Den är färglagd i efterhand, men lite färg just nu kan väl inte skada? 

På Vintrie byväg

Lämna ett svar


Foto ur Torgil Larssons bildsamling.

… som när fotot togs år 1900 i Gessie församlingsbok benämndes ”Gässie 7&8 vester om vägen” stod familjen Tilda och Nils Larsson med barn och piga framför sitt hus. Nils Larsson står i församlingsboken som handlande och på hörnet av huset längst till vänster i bild kom något år senare butiken som Tilda skötte. Nils som på den tiden på många sätt var aktiv i Bunkeflo och Vintrie drabbades av en sjukdom som gjorde honom sängliggande en tid. Han avgav under sin sjukdomstid ett löfte till sin hustru Tilda om att om vår Herre lät honom bli frisk igen skulle han bygga ett missionshus i änden på längan ni ser till höger i bild. Nils blev frisk och höll sitt löfte om att bygga ett missionshus. År 1907 flyttade familjen till Kalkbrottsgatan i Limhamn och kom med tiden att benämnas som ”Larssons i tornet”. Nedan tornhuset på Kalkbrottsgatan som år 1939 revs i samband med tanken om en förlängning av Kalkbrottsgatan. Sonen Algot (pojken i skrindan) lät då bygga upp ett nytt hus som står kvar än idag. 


Foto ur Torgil Larssons bildsamling.

På Vintrie byväg ligger än idag Tilda och Nils Larssons hus och ser ut som nedan. 


Foto från Google kartsök.

Ett minnenas café

Lämna ett svar

… är väl en fin idé?! I ett mysigt rum med tända ljus, kaffe och goa kakor kan vi ljuga friskt för varandra om hur mycket bättre allting var förr. ; ) Jag tycker det här är ett kul initiativ och det verkar som om det fortfarande finns plats på caféet som rymmer 25 personer.

Du som är riktigt kaffe- och Malmösnackesugen klickar på länken nedan och anmäler dig!

Minnenas café – Min barndoms Malmö

Med modern teknik

2 svar

… kan kan man snart färglägga hela sitt svartvita arkiv med ett enda musklick. Men kan en dator verkligen veta exakt vilken färg mormor hade på broschen? Nej, knappast, men datorn kan välja färger så att det ser väldigt realistiskt ut och så är det kul att se dået i färg. : )

Ångfärjan Malmö i Malmö hamn runt förra sekelskiftet. Foto ur Bertil Widerbergs bildsamling.

Bilder som för oss närmare

Lämna ett svar

… Malmöbor från förr, i detta fall en flicka vid tiden kring förra sekelskiftet, är intressanta. Bilden ovan är tagen i Rundningen på Gustav Adolfs torg och i bakgrunden ser vi Rivierans hus. Hus vi känner igen och som förenar oss med den tiden eftersom de fortfarande står kvar.

Flickan i bild känner jag igen från tidigare fotografier och tror att hon tillhörde någon av de kända Malmösläkterna. Jag studerar hennes ansikte och tänker att om vi asfalterade marken där hon står och satte vår tids dräkt på henne skulle vi nog datera bilden 2020. Jag tänker då att det egentligen inte finns några moderna barn! Nu som då har barn samma behov av mat, husrum, kärlek, trygghet och uppskattning. Kort sagt, en varm och fast hand att hålla i under resans gång mot självförverkligande.