… togs igår Anna och hennes historia emot av Malmö Damsällskap, ett från starten 1903 ”djärvt och emanciperat sällskap”. Kan tillägga att sällskapet dessutom är förbaskat trevligt. Tack för att fick jag komma!
Det blev dessutom en liten extra ”sittning” efteråt med ägarna av trevliga Cafe Live som då och då under kvällen hunnit tjuvlyssna på mitt föredrag och ville veta mera. Tack för ert intresse och för den läckra anrättningen!
… skrev jag för några år sedan ett inlägg som du kan läsa här: Malmö Damsällskap.
Jag funderade i inlägget över om sällskapet fortfarande var aktivt och jag kan nu berätta att det är det i allra högsta grad. Jag har förmånen att träffa sällskapet nästa vecka då jag ska berätta för dem om Anna, i skuggan av Alfred.
Eftersom jag är väldigt nyfiken på Malmö Damsällskap och sällskapets historia besökte jag Malmö Stadsarkiv och hittade bland stadens minnen en mycket fin dokumentation över sällskapets göranden och låtanden ända sedan starten 1903.
Det lär då och då komma mera om Malmö Damsällskap som nu blir ytterligare en kategori i Malmöblickar.
… från Folkets park i Malmö
… i Teatermuseets galleri
… i väntan på
… utställningen ”Bioteatern AMIRALEN” och dess fortsättning Nya Teatern som invigs den 25 januari 2020.
Bild ur ”Bio i Malmö” skriven av Uffe Stauslund och utgiven på Corona förlag 2001.
Malmö Teatermuseum, det lilla museet med det stora teaterminnet.
… som så länge funnits i min ägo och som jag funderat mycket över dök helt plötsligt upp i mitt förra inlägg om Hyllie skola. Flickan på bilden nedan är inte min mormor, men hon visar mig hur broschen kan ha suttit på mormor. Tänk vad gamla bilder kan berätta!
Foto ur Torgil Larssons (barnbarn till Ida) bildsamling.
… från Hyllie skola år 1895. Flickan vid det blå krysset, Ida Alfrida Christoffersson, gifte sig år 1910 med Hjalmar Lindberg och blev på så sätt släkt med läraren Ola Jönsson, vilket hon knappast kunde ana vid bildtillfället.
Med 1882-års folkskolestadga kom den svenska skolplikten att omfatta barn i åldrarna 7 till 14 år, men undantag förekom i de fall barn behövde bidra till familjens försörjning. Jag tror att det vi här ser är en avgångsklass och tänk att även då såg flickorna mognare ut än pojkarna. ; )
Hyllie by fick sin första skola 1822 och den nuvarande uppfördes 1878 på samma plats. Skolan som utgör en liten del av den äldre byn med kyrkogård och viss annan bebyggelse har under lång tid varit rivningshotad, men verkar nu kunna andas ut.
… viker sig aldrig för hot i form av vandalisering! Det ska inte gå! Självfallet renoveras Zlatanstatyn och ställs på skyddad plats – i Malmö!
Framåt Malmö!
… år 2020 med en fundering. Vart är vi på väg? Utöver att vi är i Malmö med omnejd har jag inte mycket till ledtråd att bjuda på. Tänker på Fridhem, men är högst osäker. Hoppas att någon ändå kan dra i nödbromsen! : )
Säkert är däremot att bilden ingår i Bertil Widerbergs samling och tiden är runt förra sekelskiftet.
Nedan ett förslag som tål att tänka på om ekipaget ovan närmar sig från annat håll. Det här får ligga till sig …
… och önskar er alla ett gott nytt år!
Södergatan i slutet av 1890-talet. Fotograf okänd.
På årets näst sista dag är några röster från förr tillbaka för att berätta lite om hur de upplevde nyår i Malmö på senare delen av 1800-talet.
Fröken Cecilia Olsson, född 1865 i Malmö berättar: Så kom ju nyår. De lagade så mycket julmat att det räckte till nyår också. Vi fick inte korv till vardags. Till nyår blev det detsamma som till jul, fisk och gröt. De började med vaknatt då. Inte i kyrkorna, men i de frireligiösa lokalerna. Någon gång gick vi, annars vakade vi hemma. Vi önskade varann gott nytt år. Många hade vin och drack vid midnatt. Vi hade saft, som vi brukade dricka, och fina kakor till.
Muraren Fritiof Olsson född i 1866 i Malmö tillägger: Julafton, nyårsafton och midsommarafton slutade alla arbetet kl. 12.
Fröken Hilda Kockum, född i Husie 1862, som liksom Cecilia och Fritiof berättat i bloggen tidigare tar vid: Till nyår var vi hos någon faster i Malmö. (Det var långt mellan Husie och Malmö dåförtiden.) Då var det samma mat som på julafton. Vi ungdomar vakade inte in det nya året. Vid hamnen hade de det mesta. Där sköt de. Där var illumination och litet festligt. Det var visst någon ombord. De släppte upp raketer.
Vid sekelskiftet var det gudstjänst i S:t Petri. Den slutade klockan 12. Det var det ej annars.
Finare folk gjorde nyårsvisiter. Då fick man klenor och vin. Det var bara på nyårsdagen man fick det. Sedan fick man ingenting. Somliga gjorde nyårsvisiter ändå till trettondagen. Landshövdingen hade stor mottagning. De var de la Gardie som införde. Det var alla rådmän. ämbetsmän, prästerskap och damer som annars umgicks där.
På rådhuset var det bal nyårsdagen. Det var magistraten. som ställde i ordning den. Den var inte subskriberad. Man måste ha förkläde med sig.
Röster från förr är hämtade från ett etnologiskt forskningsarbete utfört på 1940-talet. Som en del av arbetet gav man sig helt enkelt ut och intervjuade Malmöbor som var födda på 1860-1880-talen. Detta arbete kom Sven Rosborn i kontakt med då han på 70-talet läste folklivsforskning i Lund. Naturligtvis såg han arbetet som oerhört intressant och lade sedan ut det elektroniskt så att alla skulle kunna ha glädje av det och utöka sin kunskap. Tidigare röster hör du här: Röster från förr.
