… och nu står skolstarten för höstterminen 2019 för dörren. Funderar över hur långt sommarlovet var i tid för barnen på fotot. Bilden är tagen någon gång i slutet av tjugotalet och platsen är Vintrie nya skola som enligt Bunkeflo gille togs i bruk 1927 då Vintrie första skola, byggd 1907, inte längre räckte till. Lärarinnan i bild hette Naemi Larsson. Sommarlovet då var nog inte riktigt vad vi idag tänker att ett sommarlov ska vara. 

När den allmänna skolplikten infördes 1842 blev skolorna tvungna att införa skollov så att barnen på landsbygden kunde hjälpa till med skörd och liknande sysslor. Lovet behövde vara långt för barnen kom inte tillbaka så länge det var fullt upp på gården. Allteftersom industrisamhället utvecklades i början av 1900-talet och fler och fler flyttade till städerna kom sommarlovet att bli ett problem. Jobbade föräldrarna sprang barnen kring utan tillsyn och därför skickade de som hade möjlighet sina barn till landet för att de skulle bli omhändertagna, uppfostrade och få en möjlighet att äta upp sig. Det var vid denna tid barnkolonierna började bli vanliga i Sverige. Hur man tillbringade sitt sommarlov berodde naturligtvis till stor del på klasstillhörighet, men lovet var för de flesta svenska barn inte en tid för vila. Ledigheten var i stället avsedd för nytta och rekreation och var längre.

Vintrie nya skola kort efter invigningen 1927.